Den länge misstänkte Christer Pettersson. Foto: Wikipedia.

Allt har mörklagts genom regeringens hemligstämpling – antingen för att dölja klantigheter från Säpo eller på grund av hot mot rikets säkerhet om sanningen skulle komma fram. Vilket i så fall betyder att Christer Pettersson och Skandiamannen Stig Engström pekades ut som Palmemördare – trots att höga vederbörande hela tiden har känt till att mordet utfördes av proffs och inte av någon ensamagerande stolle.

Under de 40 år som har gått sedan statsministermordet har vi översköljts av teorier om olika gärningsmän och olika påståenden om varför Palme mördades. Det var 33-åringen, Sydafrikaspåret, Christer Pettersson, Palmes medlande i Iran-Irakkriget och efter tre års utredande klämde åklagare Krister Petersson 2020 till med Stig Engström, som redan var död. 

Bevisen för Engströms skuld var så luddiga att åklagaren fick skarp kritik och 2025 ändrade överåklagare Lennart Guné utpekandet av Engström, dock utan att återuppta förundersökningen.

Mysteriet som aldrig löstes

Kanske trodde de styrande att Palmemordet nu en gång för alla kunde läggas till handlingarna som det stora mysteriet vi aldrig lyckades lösa. Men i dokumentären ”Agenten och mörkläggningen” som kan ses på SVT Play avslöjar de före detta Säpoagenterna Jan-Henrik Barrling och Walter Kegö vad som egentligen hände.

Bengt Gustafsson, ÖB 1986-1994. Foto: Wikipedia.

Båda har lösts från sina tystnadslöften och av deras berättelser förstår vi att regeringen, polisledningen och underrättelsetjänsterna länge har känt till att Sovjetunionen visste att Palme skulle mördas den kvällen.

I början av 1985 körde den sovjetiske diplomaten/agenten Vladimir Nezjinskij bil söderut från Stockholm. Han besökte flera av de större hamnstäderna längs ostkusten: Nynäshamn, Nyköping, Norrköping och Västervik. I dokumentären avslöjar förre ÖB Bengt Gustafsson vad som sedan hände. 

Nezjinskijs bil började krångla så han fick uppsöka en verkstad där personalen hittade en kvarglömd karta med diplomatens besöksmål inritade. Med tanke på alla ubåtsincidenter som inträffat längs den svenska kusten tyckte personalen att en ryss med en karta över hamnstäder var skum.

Kartan hamnade hos den militära underrättelsetjänsten som drog slutsatsen att det fanns ett misstänkt samband mellan Vladimir Nezjinskijs resa och ubåtsintrången i de svenska skärgårdarna.

”Nu har det hänt, nu är han död”

Men sen började det gå snett. Säpo anlitade den brittiska underrättelsetjänsten MI6 för att bryta sig in hos Nezjinskij, eller Källa Erik som han kallades, och installera dolda mikrofoner i hans lägenhet på Södermalm. I huset mittemot hade Säpo ständig övervakning på Källa Eriks lägenhet och i början av 1986 ökade aktiviteterna därinne dramatiskt – till den högsta nivån någonsin. Först när Olof Palme var begravd gick nivån ner igen.

Att Säpo anlitade MI6 var ett klart brott mot Sveriges neutralitetspolitik, men om det kunde skydda riket från sovjetiska aktiviteter i våra vatten ansåg man väl att det var värt det. Gissningsvis blev det en chock för agenterna när de såg att Källa Erik satt uppe till sent på mordnatten och verkade vänta på något. När radions första nyhetssändning kom klockan 01 och avslöjade att Sveriges statsminister är död hörde de honom säga:

– Nu har det hänt, nu är han död.

Detta var inte vad de hade väntat sig. Men varför kastade sig inte Säpo och regeringen över dessa uppgifter och försökte lösa mordet direkt? Att Sovjetunionen visste att Palme skulle mördas är i och för sig inte liktydigt med att de var inblandade, men det var ju ett glödhett spår.

Avlyssnade Säpo Palme?

Mycket tyder på att Säpo övervakade Olof Palme. Foto: Wikipedia.

För det första är avlyssning av diplomater ett brott mot Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser som ger diplomater ett visst skydd och frihet att operera i värdlandet. Via mina kontakter i underrättelsetjänsterna har jag förstått att alla avlyssnar alla – enda gången säkerhetstjänster begär tillstånd för avlyssning är om de vill ha bevis som kan användas i en domstol.

Är det just det att informationen kom fram via illegal avlyssning som gör ärendet så känsligt? Eller var det så att Säpo höll koll på Palme i all hemlighet – att de spionerade på och avlyssnade självaste statsministern? Faktum är att Bert Melén på Säpo ledde en grupp om sex personer som utredde om Palme stod under övervakning 1986 och kom fram till att så var fallet. 

Palme ska ha varit övervakad ett par dagar före mordet och det hela avslutades strax efter. Rapporten gavs till Hans Holmér men spaningsledaren ignorerade alltihop och hörde aldrig av till Bert Melén. 

I dokumentären berättar Walter Kegö och Jan-Henrik Barrling att de kontaktades av den legendariske Tore Forsberg som på den tiden var chef för Säpos så kallade Ryssrotel. Två år efter mordet kommer han till deras tjänsterum och säger att hans ärende är mycket känsligt.

Dokumenten nedgrävda i trädgård

Forsberg berättar om Källa Erik som förutom anställningen på sovjetiska ambassaden arbetade med ryska illegalister – spioner som lärt sig svenska perfekt och smälte in i samhället utan problem samtidigt som de kunde bli mycket farliga.

Forsberg avslöjar att Källa Erik varit buggad sedan hösten 1985 och att han själv personligen åkt till Södermalm på mordnatten och hämtat buggningsbanden. Han och många andra tror då att Sverige är utsatt för en statskupp och någon information han redan hade fick honom att direkt misstänka Källa Erik.

En dag kommer Tore Forsberg upp till Kegö och Barrling med en stor svart plastsäck. Han säger:

– Det här har jag haft nedgrävt i trädgården!

Kegö säger i dokumentären att han utgick från att Forsberg skojade, men Forsberg insisterade på att det var sant. När Säpoagenterna gått igenom de sex pärmarna med buggningsmaterialet, drog de samma slutsats som Forsberg: Sovjetunionen var medvetna om att Palme skulle skjutas denna natt.

SVTs dokumentär Agenten och mörkläggningen. Foto: Skärmdump från SVT.

Vad gör man om en stormakt är involverad?

Barrling säger i dokumentären:

– Om man har starka skäl som stöder en lösning på mordet som innefattar en stormakt, kanske man inte är het på gröten när det gäller att komma fram till den slutsatsen. För vad ska man göra sen då?

När Kegö och Barrling på order av sina chefer började samarbeta med Ebbe Carlsson och dåvarande justitieministern Anna-Greta Leijon, slutade det hela i en stor skandal då tullen i Helsingborg grep Carlssons livvakt när han försökte smuggla in olaglig avlyssningsapparatur i landet. Skandalen var ett faktum, Leijon fick avgå och Kegö och Barrling drogs inför Konstitutionsutskottet.

Men varför behandlades Säpomännen så nedlåtande när de faktiskt hade viktig information om Sovjetunionens eventuella inblandning i Palmemordet? Mina källor säger att det fanns ett utbrett förakt för Walter Kegö och Jan-Henrik Barrling. Om dem sades det:

– De gjorde sig viktiga!

– De skulle ha hållit klaffen och följt firmans order och regler.

Palmegruppen gjorde ingenting

Men faktum är att Kegö och Barrling också har pekat ut attentatsmannen och sägs ha kunnat placerat honom på platsen för mordet. Först i juni 2016 förhördes de tidigare Säpomännen av Palmegruppen och lämnade då namnet på den de misstänkte.

Sedan hände ingenting. Enligt de redogörelser som finns i KU-materialet och i efterföljande genomgångar var det framför all hanteringen av diplomatbuggningen som gjorde att uppgifterna inte kom att “prövas fullt ut” i Palmeutredningen.

Materialet var förknippat med olovlig avlyssning och lades därför under omfattande sekretess/åtkomsthinder, och när personer som ville använda det i domstol/utredningssammanhang begärde lättnader, så ska regeringen ha gett avslag på inrådan av Säpo. 

Det vill säga: Ingenting hände. Inget har blivit utrett. Barrling ger i dokumentären uttryck för frustration över att mörkläggningen fortfarande pågår.

Ljuger Ingvar Carlsson?

Ingvar Carlsson som tog över som statsminister efter mordet på Palme. Foto: Wikipedia.

Värt att notera är att statsminister Ingvar Carlsson kort efter mordet ska ha sagt till dåvarande Moderatledaren Ulf Adelsohn att ”det hade varit bättre om det hade varit en enstaka vettvilling men det verkar mycket väl planerat långt i förväg”. Hur visste han det? Vem hade gett honom den informationen?

I dokumentären intervjuas Ingvar Carlsson. Han är vital och minns allt som om det var i går, ända tills frågan om buggningen kommer upp. Då är hans minne som bortblåst.

Journalisten Bo G Andersson, en av två som gjort dokumentären, skrev kort efter premiären på DN Debatt:

”Ingvar Carlsson medverkar också i SVT-filmen. När jag ställer frågor om buggningen av Nezjinskij drabbas han av ett plötsligt minnesbortfall och säger sig inte komma ihåg händelsen. Fram till den punkten under inspelningen hade Carlssons minne varit glasklart och det påpekar han också själv i intervjun.

Ingvar Carlsson lämnar dock en liten öppning och säger att han kanske skulle minnas om han får hjälp på traven.

Dagen efter mejlar jag honom videoklipp och nyhetsartiklar från 1989, bland annat inslag där han själv får frågor från journalister om avlyssningen.

Några dagar senare återkommer Carlsson, men, nej, inte heller det nyhetsmaterial som jag skickat väcker några minnen hos honom om buggningen av Nezjinskij. 

Ingvar Carlsson, jag vänder mig direkt till dig.

Ditt framträdande i SVT-dokumentären är inte trovärdigt med tanke på ditt goda minne i övrigt och din omvittnade vitalitet. Som respekterad politiker, inte bara bland partivännerna, måste du ta ditt ansvar och förklara för svenska folket vad som hände för 40 år sedan.

Om sekretess och rikets säkerhet fortfarande utgör ett hinder, bör du åtminstone berätta detta och motivera varför medborgarna måste hållas i okunnighet om eventuell sovjetisk kunskap om mordet på din vän Olof Palme.”

Säpo har mörkat i 40 år

För att summera det hela så pekar mycket på att såväl Säpo som regeringen visste att Sovjetunionen åtminstone kände till att Palme skulle mördas, men har i 40 år mörkat detta. Ett annat mysterium är att Palmes Säpo-akt har försvunnit” – eldats upp sägs det. I efterhand ska akten ha rekonstruerats till en betydligt tunnare version. Vad rensade man ut? Farliga kontakter? Påverkansoperationer? Hotbilder? Eller annat skadligt material?

Notera att det är först i Palmeutredningens slutfas som de ansvariga ber att få se Palmes personakt, vilket nekas dem! Den akten borde de ha fått se dagen efter mordet. I Palmeutredningens undermåliga underlag finns länkar till andra dokument som är hemligstämplade. Om varningar fanns – varför ordnade man inte ett fullödigt skydd för Palme? Är det den missen man vill undanhålla svenska folket?

Är det därför Hans Holmer som tidigare Säpo-chef lallade runt och pekade på PKK för att dölja att man visste vem och varför? Och om Säpos egen Palmegrupp konstaterade att dåvarande Sovjetunionen åtminstone kände till att mordet skulle begås – varför dolde de det? För om Sovjet kände till mordet så är sannolikheten stor att de också låg bakom mordet eller kände till vilka som mördade Palme.

Allt pekar på Sovjetunionen

Michail Gorbatjov var president i Sovjetunionen vid tiden för Palmemordet. Foto: Wikipedia.

Har mina ”fåglar” talat om för mig vem eller vilka som låg bakom mordet? I min artikel från 2020 ”Analys: Palmemordet – en bekväm lösning för alla parter?”  skriver jag: ”Eller var det i själva verket KGB som städade upp – med allas goda minne?”

Jag har genom åren fått små smulor av information som hela tiden leder åt samma håll, det dåvarande Sovjetunionen. Då måste den stora frågan ställas: Varför skulle de vilja mörda Palme?

Inget sker i ett vakuum så det är troligen flera händelser som gjort att man vill städa upp. Det är Palmes hantering av ubåtskränkningarna, kärnvapenfri zon i Norden, hans medlande i Iran-Irakkriget, Boforsaffären, krutförsäljningen via DDR, Iran-Contras affären, att Sovjet trodde att deras man i Stockholm jobbade mer för CIA än för Sovjet och alltså var en trippelagent. Eller är det helt enkelt så att man kom överens om att hela affären Palme var för pinsam och att man var rädd för att Palme skulle lämna Sverige och hoppa av till Sovjet?

Sverige la locket på

Om en grupp personer på hög nivå beslutade att hela affären skulle avslutas i ett så kallat konvenansmord, då skulle de politiska efterverkningarna ha skadat flera nationer och Sveriges förhållande till främmande makter. Att Sverige la locket på och hela tiden verkar ha varit mer intresserat att utreda allt utom de riktiga ledtrådarna är väldigt talande. 

Var det därför åklagaren Krister Petersson i juni 2020 pekade ut Skandiamannen Stig Engström som Palmes mördare? För att det var en bekväm lösning för alla? Fast han måste ha vetat att det inte kunde ha varit Engström. Förekommer det nu så mycket falsk information och påverkansoperationer att även om sanningen faktiskt kommer fram, så kommer alla andra spår ältas i tid och evighet?

Är det därför tidningen Fokus skriver att SVTs Palmedokumentär liknar en påverkansoperation? Finns det ens något intresse av att få fram sanningen eller är sanningen så obekväm för många att de hellre uppmuntrar ältandet av alla olika spår av Palmemordet?

Risken är stor att vi aldrig får veta.