Frida Park skrev nyligen en ledare i den kristna dagstidningen Dagen där hon framför det, enligt min mening, märkliga påståendet: ”Nu ligger kristna väljares själ i vågskålen.”

Vad hon syftar på är att det nu står klart att Sverigedemokraterna kan bli en del av ett regeringsunderlag om Tidösidan vinner valet. Därför menar hon att kristna väljare behöver fundera över om de kan stödja detta alternativ.

Hon skriver bland annat:
”Hur ska man som kristen borgerlig väljare se på att SD kan bli ett framtida regeringsparti? Var det här den röda linjen slutligen passerades, eller har den i själva verket suddats ut så gradvis att de kristna borgerliga väljarna knappt märkte när den försvann?”

Som både kristen och Sverigedemokrat kunde jag inte låta bli att reagera på vad jag uppfattar som en totalt missvisande och överdriven ledare. Jag skrev därför ett svar – vilket, föga förvånande, inte publicerades i Dagen.

Svaret kan du läsa nedan:

När man läser Frida Parks ledare om huruvida kristna över huvud taget kan fortsätta stödja Tidösamarbetet, framställs det nästan som en självklarhet att ifrågasätta detta. SDs politik målas upp som uppenbart okristlig och därmed djupt problematisk för kristna väljare.

Men låt mig vända mig direkt till Frida Park och till alla andra kristna som nu känner ett styng av samvetskval: Det går alldeles utmärkt att vara en övertygad kristen och samtidigt rösta på Sverigedemokraterna eller Tidölaget.

Att följa Jesus och sträva efter att vara en god människa har nämligen mycket lite att göra med den känslosamma och naiva migrationspolitik som under lång tid styrt Sverige – och som tydligt genomsyrar den artikel jag nu svarar på.

Ingen anledning till oro

Den kristne som på grund av medmänsklighet känner sig tveksam inför att ge sitt stöd åt Tidölaget behöver inte oroa sig det minsta. Tänk i stället på allt det elände som massinvandringen har ställt till med i Sverige.

Då inser man snabbt att man inte behöver ha ett uns dåligt samvete för att ge Tidölaget fortsatt förtroende. Tvärtom är det nödvändigt om Sverige inte ska fortsätta i den destruktiva riktning som den ansvarslösa massinvandringspolitiken har lett oss in i.

Det går alldeles utmärkt för kristna att stötta Tidögänget, menar skribenten. Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Vad massinvandringen faktiskt har fört med sig tål att upprepas, och det är knappast Guds vilja för vår nation. På bara några decennier har Sverige förvandlats från ett av världens mest laglydiga och trygga länder till ett samhälle präglat av gängkriminalitet i Europatopp, förnedringsrån, våldtäkter mot både unga flickor och gamla kvinnor på ålderdomshem, barn som begår mord, utbredd hederskultur, utanförskapsområden och no-go-zoner.

En tidsresenär från 1980-talet skulle tro att han hamnat mitt i en dystopisk Hollywoodfilm.

Tror ni verkligen att de som drabbats av allt detta – de våldtagna, rånade, hotade och förnedrade – ligger sömnlösa och grubblar över om det är förenligt med kristen tro att rösta på Tidölaget?

Nej, det är i stället de kristna borgerliga väljare som tvekar som behöver vakna upp. De vackra floskler om medmänsklighet och öppenhet som upprepats i decennier ekar nu fruktansvärt tomt när vi år 2026 står med facit i hand. Var det här verkligen vad Gud ville för Sverige?

Vår tids fariséer

Om fariséerna hade levt i vår tid är jag fullständigt övertygad om att de skulle ha hyllat både massinvandringen och det generösa biståndet som fantastiska idéer. Politisk korrekthet är nämligen nutidens skriftlärda.

De skulle ha slagit sig för bröstet och utropat: ”Se på mig! Jag är en god människa. Alla som vill ska få komma till Sverige och ta del av vår välfärd, och pengar ska vi ge till fattiga länder – titta så goda vi är!”

Den som hade fräckheten att påpeka att både massinvandring till ett välfungerande land och bistånd till korrupta regimer får katastrofala följder, skulle genast ha pekats ut som ondskefull och hårdhjärtad.

De som predikar dessa ideal bor nämligen ytterst sällan själva i de områden där konsekvenserna är vardagsmat. De slipper den otrygghet som drabbar både de hederliga invandrare som kom hit i tron att de skulle få det gamla, trygga Sverige, och de mindre bemedlade svenskar som inte har möjlighet att fly från det ”nya Sverige” som vuxit fram.

Därför ställer jag frågan till er: Är det de grovt räknat 90–100 miljoner amerikanska evangelikala kristna, baptister, pingstvänner och andra som tolkar sin bibel fullständigt fel när de generellt sett gör helt andra politiska värderingar än svenska frikyrkliga? Eller är det vi svenska frikyrkliga som har levt alltför länge i en vänsterindoktrinerad miljö som tyvärr även har sipprat in i våra församlingar och gjort oss blinda för det mest självklara?

Självklart ska vi ge Tidölaget ett nytt mandat att fortsätta det arbete de har påbörjat med att återställa ordning, trygghet och välfärd i vår nation. Om vi inte gör det riskerar vi att återgå till exakt den politik som har varit så förödande för vårt land och för så många av dess invånare.

Arvid Jaans Gruppledare SD Borlänge