Det är många som hävdar att människor har rätt till sin egen död och därför måste aktiv dödshjälp legaliseras. Detta argument är ohållbart eftersom man lätt hamnar på ett sluttande plan. Att passiv dödshjälp förekommer är inte så konstigt. Den vårdande personalen bestämmer, ofta i samråd med den sjuka personens anhöriga, att avsluta livsuppehållande behandling eftersom den är meningslös och att den endast medför lidande. Ofta sätts smärtlindrande åtgärder in.

Vården finns till för att bota sjuka och rädda liv, inte släcka dem! I Sverige har vi fri abort fram till vecka 18 av graviditeten, men i mer civiliserade länder är det fram till vecka 12. På många håll förs en debatt kring aborter, men i den socialistiska bananrepublik som vi lever i är abortfrågan tabubelagd.

Något som borde diskuteras är att man numera kan rädda för tidigt födda barn och att tidpunkten för att det ska vara möjligt börjar närma sig den gräns som svensk lag tillåter för abort. Någon etikdebatt förekommer dock knappast i vårt land. Samvetsfrihet för vårdpersonal som av etiska skäl inte vill utföra aborter tillåts inte heller. Det går däremot jättebra att bära muslimska hucklen – fattas bara annat.

Steg för steg

Det kanske börjar trevande med att den som plågas av obotlig och plågsam sjukdom beviljas dödshjälp, men vad blir då nästa steg? Arvingar kanske tycker att det, så att säga, börjar bli dags och den sjuka släktingen skulle möjligen gå att rädda, men är i för dåligt skick för att kunna fatta ett eget beslut. Sedan plockas sprutan fram och vips har arvingarna fått en bättre ekonomi.

Man skulle också kunna tänka sig att staten i sin strävan att bevisa att det de alltid hävdar om ”alla människors lika värde” är sant, och följaktligen valde bort individer som hade gjort sitt och numera var en ekonomisk belastning för samhället. De pengar som staten på så vis sparade kunde kanske användas till några vindkraftverk, ökade anslag till så kallad genusvetenskap, eller ge fullblodsidioterna som lallar runt på regeringskansliet mer fickpengar.

Morgan Johansson kunde behöva ett par platåskor. Här med den estniske ministern Andres Anvelt. Foto: Flickr/EU2017EE Estonian Presidency.

Då kanske Morgan Johansson skulle ha råd med ett par platåskor – det kan han behöva. Ann Linde skulle kunna ta en nybörjarkurs i engelska och Peter Hultqvist borde kanske utbildas i vett och etikett. Vad Strandhällskan skulle kosta på sig vet jag inte, men det finns säkert någon riktigt enkel kurs på hennes nivå. Man kan ju också tänka sig att samhället ”hjälpte” de stackare som har en obotlig värdegrund att lämna jordelivet – det är nog bäst för alla.

Saknar motstycke

Några av mina läsare tycker kanske att jag raljerar, men är jag så långt ifrån vad som är möjligt? När detta skrivs lever vi i något som tydligen ska vara en pandemi och en massvaccination som saknar motstycke pågår. De flesta tar sprutorna, andra gör det inte.

Den nu rådande samhällsandan är minst sagt obehaglig. De som ifrågasätter massvaccinationerna betraktar politrukerna och deras handgångna i regimmedierna som kättare, eftersom dessa vanvördiga element vågar ställa kritiska frågor. Människor med makt och de som litar på dem ägnar sig åt att avhumanisera dem som ifrågasätter det som nu pågår och sakargument behövs uppenbarligen inte. På fullt allvar framförs förslag att de som inte låter sig vaccineras minsann ska bekosta sin vård själva om de nu skulle drabbas av covid19.

Dödshjälp för misshagliga personer kanske inte är långt borta. Foto: Pix4free/Nick Youngson.

Att fullvaccinerade i hög grad insjuknar är tydligen irrelevant eftersom de är goda och de ovaccinerade är onda. Varför ska ovaccinerade få behålla sina jobb? I rådande hysteri är våra fri- och rättigheter tydligen inget värda. Länder som Österrike inför vaccinationstvång (Heil Hitler!) och Australien är numera en fascistisk polisstat. Där finns det karantäner som i själva verket är koncentrationsläger där ovaccinerade isoleras.

Våra regeringar använder den så kallade pandemin som förevändning för att införa ett övervakningssamhälle. Många regimer ser coronaviruset som en skänk från ovan och det finns tveklöst krafter som gärna ser att restriktionerna aldrig hävs. Det kan dock bli dyrt i längden att låsa in misshagliga medborgare som obstruerar och då kan man ju alltid eliminera dessa äckel – ge dem dödshjälp menar jag. Sprutor är ett billigt sätt och goda kontakter mellan regeringar och tillverkare är etablerade.

Fotnot: Jag vill poängtera att jag har full respekt för dem som av en eller annan anledning väljer att låta sig vaccineras, men de måste också respektera att det finns människor som gör ett annat val. Framtiden får väl utvisa vilka som har gjort rätt.

LÄS MER: God ton med Gudmundur – del 143: En nyårsbetraktelse