Jag har lagt märke till att offentlig finansiering av kultur ifrågasätts alltmer och det är verkligen inte konstigt med tanke på vad dina och mina skattepengar används till.
Kommunpoeten Jimmy Alm. Foto: Youtube
I Samnytt har vi kunnat läsa om att Tranemo kommun begåvats med en så kallad kommunpoet! Vilken ”förtjusande” DDR-inspirerad yrkestitel! En herre (tror jag) vid namn Jimmy Alm ska, under ett års tid, skalda om kommunen och varje vecka ska han skapa en dikt vilket I VÅRA DAGAR innebär osammanhängande text, inte rimmad vers. Den där kommunpoeten ska, på skattebetalarnas bekostnad, skapa odödliga mästerverk om någon eller någonting inom Tranemo kommun. Efter att detta snart glömda projekt är över ska dessa oförgätliga dikter samlas i en bok som få kommer att läsa och ännu färre kan tänka sig att betala för vilket självfallet inte spelar någon roll eftersom Kulturbryggan som är en del av den överflödiga statliga myndigheten, Konstnärsnämnden, står för kalaset. I själva verket är det dock du och jag som står för kostnaden på 894 000 kronor.
Konstnärsnämndens uppdrag är att, på vår bekostnad, ge bidrag till vad man kallar nyskapande kultur. Att vanligt hederligt folk som gör rätt för sig genom hederligt arbete betackar sig för sådant flum har naturligtvis ingen som helst betydelse. Den där Jimmy Alm är dock nöjd. Till den av regimen kontrollerade statstelevisionen säger han:
– Det här är ett konstprojekt. Det här är dessutom av nyskapande slag, ett slags experiment. Jag förstår att folk reagerar och det är på sin plats i en demokrati att vi diskuterar hur vi ska använda våra skattepengar.
Vet nog inte mycket om kultur
Jimmy Alm vet nog inte så mycket om kultur. I en gången tid var det vanligt att furstar och annan överhet anställde författare, konstnärer och kompositörer som hade till uppgift att förse denna överhet med den kultur de beställde, så särskilt nyskapande kan detta projekt verkligen inte anses vara. Jag kan tillägga att Kulturbryggans ledamöters beslut om att ge finansiellt stöd till Tranemos kommunpoet var enhälligt.
Det är inte första gången som Kulturbryggan har gett bidrag till starkt kritiserade projekt. Ett skräckexempel är den ökända utställningen i Nordmaling som riktar sig till fåglar, humlor, skalbaggar, maskar och svampar. Även där rörde det sig om en miljon kronor. Svampar ja – vad går de där kulturbyråkraterna på egentligen? Mikael Theorin som är verksamhetsledare på Kulturbryggan hävdar att:
– Vi ska ge till projekt som vågar utmana, som är lite udda. Det är vad regeringen sagt att vi ska göra. Båda de här projekten är exempel på vad vi har att ge pengar till.
Det som är utmanande med projekt av detta slag är att idiotin genomförs på skattebetalarnas bekostnad. Seriösa kulturarbetare får lida för att överbetalda vänstervridna kulturbyråkrater och misslyckade författare, musiker, konstnärer med mera ger kulturen ett dåligt rykte. Projekt av detta slag är inte så lite udda och de skulle inte existera om inte vi skattebetalare tvingades stå för notan.
Konstnären Mats Caldeborg förevisar sin opera för myggor i Nordmalings granskogar. Foto: Skärmdump SVT
Konstnärsnämndens uppgifter
På Konstnärsnämndens hemsida kan man, om man orkar, läsa om vad denna myndighet, som egentligen inte har något existensberättigande, håller på med och man tar sig för pannan.
”Konstnärsnämnden är en statlig myndighet under regeringen. Inom Regeringskansliet ansvarar Kulturdepartementet för Konstnärsnämnden och konstnärspolitiken. Myndighetens övergripande uppgift är att främja möjligheter för konstnärer att vidareutveckla sitt konstnärskap, att främja konstnärlig utveckling och stödja nyskapande kultur.”
Där har vi det! Vi har länge haft socialistiska regeringar som gärna ser att kulturmarxism ska råda. Med så kallad nyskapande kultur vill man krossa allt traditionellt vilket inte minst märks på vilken sorts flumkultur som får bidrag. Den motbjudande moderna arkitekturen och den så kallade konstnärliga utsmyckningen i våra städer talar också sitt övertydliga språk. Lägg där till kulturbevakningen i den statliga radion och televisionen samt de flesta tidningar och tidskrifter som får mediestöd och vi märker att vi lever i kulturskymningens tidevarv.
2020 plockade konsultfirman Martin Frostner Studio fram en ny ”visuell identitet” åt Konstnärsnämnden. Vad det kostade framgår inte, men det ser ut att ha varit väl investerade pengar. Foto: Konstnärsnämnden
För att ge sken av att de har något existensberättigande påstår de, aningen krystat, att Konstnärsnämnden minsann också ska analysera och sprida kunskap om konstnärernas ekonomiska och sociala villkor och bevaka trygghetssystemens utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet. Ursäkta, men ska en statlig myndighet syssla med sådant? Är dessa konstnärer oförmögna att föra sin egen talan? Uppdraget ska fullföljas genom att:
”Att lyfta konstnärspolitiska frågor nationellt och internationellt i dialog med andra myndigheter och organisationer.”
Hur många myndigheter ska egentligen syssla med kultur och vilka organisationer rör det sig om? Snömos!
”Att genom bevakning och analys fördjupa och sprida kunskap om konstnärers ekonomiska och sociala villkor samt förutsättningar för konstnärligt skapande.”
Jag måste åter påpeka att några statliga myndigheter som sysslar med sådant inte har något existensberättigande. Det är konstnärerna själva och deras intresseorganisationer som är bäst lämpade att föra sin egen talan.
Alternativintelligenta politruker
”Att ge ekonomiskt stöd i form av stipendier och bidrag.”
Nej, för vi ser hur det går om inkompetenta och överbetalda byråkrater får fria händer.
”Att utveckla konstnärers möjligheter till internationellt och interkulturellt utbyte.”
Oj, vad mycket ni antagligen har åstadkommit på dessa områden.
Att Konstnärsnämnden genom sin verksamhet ska förverkliga de nationella kulturpolitiska mål som riksdag och regering har beslutat om säger allt. Det är länge sedan någon regering hade några som helst kunskaper om kultur. Jag tvivlar på att vår nuvarande kulturminister Amanda Lind eller hennes företrädare Alice Bah Kuhnke ens vet vem Vilhelm Moberg (1898-1973) var. Något säger mig att den mannen troligen inte skulle ha något till övers för dessa alternativintelligenta politruker och deras handgångna tjänstehjon i den överdimensionerade ofantliga sektorn.
Kulturminister Amanda Lind. Vet hon vem Vilhelm Moberg är? Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
”I organisationen på sammanlagt 88 personer är merparten konstnärer eller experter från konstområdena som bereder och beslutar om de medel som myndigheten disponerar till stöd för konstnärlig verksamhet.”
Något säger mig att de där konstnärerna ser till att kompisar får bidrag. Någon annan förklaring till att sådant trams som en kulturpoet och en utställning som riktar sig till fåglar, humlor, skalbaggar, maskar och svampar får bidrag har jag svårt att finna.
”På Konstnärsnämndens kansli på Maria Skolgata 83 på Södermalm i Stockholm arbetar idag 32 personer, varav 8 personer särskilt arbetar med att genomföra Konstnärsnämndens tre internationella program för konstnärer inom bild- och form, musik respektive dans.”
Dessa personer ska göras arbetslösa när denna och de flesta statliga myndigheter läggs ner. Den verksamhet de bedriver är tärande, inte närande. Det är hög tid att dränera träsket.
För att Ingrid & Maria ska kunna fortsätta arbetet med att dra fram mörkermännen i ljuset, behöver vi din hjälp. Använd MediaLinq-knappen ovan för att stötta oss med mindre belopp, sätt in ett engångsbelopp via bankgiro eller Swish – eller via Donorbox här nedanför. Du kan också välja att blir månadsgivare via Donorbox. Tack för ditt bidrag!
BG: 831-4742
Swish: 0709963377
Villkor för kommentarsfältet
Ingrid & Maria tar inget ansvar för kommentarer som skrivs på denna webbsida. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig. Kommentarer förhandsgranskas inte och är inte redaktionellt material. Kommentarer som bryter mot våra regler tas bort vid efterhandsmoderering.
Klicka här för att läsa mer om våra kommentarsregler. >
0 kommentarer