
Victor Orbán, Ungerns premiärminister. Foto: Wikimedia Commons/European People’s Party.
Många av oss ser Ungern och Polen som föredömen. Dessa länder har regeringar som sätter de egna ländernas intressen främst och som bryr sig om de egna medborgarna. Detta är folkvalda politikers huvuduppgift och de som inte utför sitt uppdrag med detta för ögonen har definitivt inget i en parlamentarisk församling att göra. Jimmie Åkesson har tidigare särskilt framhållit den ungerske premiärministern Viktor Orbán som ett föredöme, men nu tycks han ha ändrat åsikt, eller handlar det om taktik? I intervjuer med Expressen och Svenska Dagbladet säger han:
”Det är uppenbart att Ungern är på väg utför demokratiskt. Det är ett jätteproblem naturligtvis och Polen är på väg i samma riktning”.
Nej, Jimmie, det är uppenbart att Sverige är på väg utför demokratiskt och stora delar av Västvärlden är på väg i samma riktning. Ungrare och polacker har bistra erfarenheter av kommunismen och efter murens fall har bolsjevistiska element, i hög grad, lyckats behålla kontrollen över domstolsväsendet och inte minst den offentligfinansierade kultursektorn. Den som på allvar vill förändra den politiska inriktningen i Sverige måste inse att statliga myndigheter samt regionala och kommunala förvaltningar är nerlusade av vänsteraktivister som sätter den egna agendan främst. Med andra ord så måste träsket dräneras!
Intervju med vänstertomtarna
Sverigedemokraterna har framställts som ett islamkritiskt parti, eller som vänstertomtarna uttrycker sig så är de ”islamofober”. TV4 intervjuade nyligen Åkesson och då hävdade han att Sverigedemokraterna inte har några åsikter om religion, men att partiet tar avstånd från islamism. Här är han helt fel ute. Alla förstår vad till exempel islamistiska terrorister kan ställa till med, men det är allt för många som inte inser att det är så kallad moderat islam som är det verkliga hotet på lång sikt. Libanon var ett huvudsakligen kristet land, men när antalet muslimer ökade och de tog kontrollen över Libanon föll nationen sönder och det är i den riktningen Sverige är på väg om inget görs snarast. Bit för bit äter sig muslimska värderingar in i det svenska samhället och islam tar en allt större plats på bekostnad av svenska värderingar. Inse det, Jimmie!

Beirut i april 1978. När ser Sverige ut så? Foto: Wikipedia.
Nyligen hävdade Åkesson att utvisningarna till Afghanistan tillfälligt bör stoppas tills läget har stabiliserats. Det kommer dock aldrig att inträffa och Afghanistans sak är inte vår! De flesta afghaner som befinner sig här i landet ska utvisas omgående. De är en belastning för oss och de kan göra större nytta i sitt dysfunktionella hemland. Kostnaderna för att ha dem här är gigantiska och pengarna behövs till annat – till exempel lag och ordning, drägliga pensioner med mera.
Jimmie Åkesson är tveklöst den skickligaste av de partiledare som nu sitter i riksdagen och jag tror att han skulle bli en hyfsat bra statsminister. Jag tror emellertid inte att han har något för att fjäska för medierna. De har bestämt sig för att han är ond och då spelar det ingen roll vad han säger och gör.
Kristersson är globalist

Blir det bättre med globalisten Ulf Kristersson som statsminister? Foto: Wikimedia Commons/European People’s Party.
Vi ska nog inte heller skruva upp förväntningarna allt för högt på en ny regering. Jag tror visserligen att de möjligen kan vända utvecklingen, men glöm inte att Ulf Kristersson är en globalist som har ett förflutet i Reinfeldtministären och det är verkligen ingen merit. Ebba Busch har nog hyggligt goda avsikter. Liberalerna med Nyamko Sabuni i spetsen litar jag ungefär lika mycket på som Annie Lööf och hennes gäng, men förhoppningsvis åker Liberalerna ut ur riksdagen och om vi också blir av med Miljöpartiet är en del vunnet. Sverigedemokraterna har ingen anledning att så att säga sälja sig för billigt. Ett parti ska ha inflytande i förhållande till antal mandat, det är demokrati. Att det inte förhåller sig så nu är Miljöpartiets oproportionerligt stora inflytande på dagens politik ett skrämmande exempel på.
Jag är övertygad om att Jimmie Åkesson har allt att vinna på att använda sig av en tuffare retorik och tala klarspråk i den kommande valrörelsen. Det har han antagligen allt att vinna på eftersom det är fler och fler som har fått mer än nog av det nuvarande vanstyret. Säg som det är och kalla en spade för en spade. Du kan om du vill, Jimmie! Det har du visat förr.
LÄS MER: God ton med Gudmundur – del 128: Ja, det var tider det!
För att Ingrid & Maria ska kunna fortsätta arbetet med att dra fram mörkermännen i ljuset, behöver vi din hjälp. Använd MediaLinq-knappen ovan för att stötta oss med mindre belopp, sätt in ett engångsbelopp via bankgiro eller Swish – eller via Donorbox här nedanför. Du kan också välja att blir månadsgivare via Donorbox. Tack för ditt bidrag!
BG: 831-4742
Swish: 0709963377
Villkor för kommentarsfältet
Ingrid & Maria tar inget ansvar för kommentarer som skrivs på denna webbsida. Den som kom-menterar är själv juridiskt ansvarig. Kommentarer förhandsgranskas inte och är inte redaktionellt material. Kommentarer som bryter mot våra regler tas bort vid efterhandsmoderering.
Klicka här för att läsa mer om våra kommentarsregler. >
Mnja.
I sak är vi nog på samma våglängd, men från min horisont så är det alldeles uppenbart att det där handlar om politik och att fila till hörnen.
M och Kd har ju dragit sitt strå till stacken genom att bli lite tuffare och rakare i migrationsdebatten.
Nu är turen kommen till Sd att göra sin del i pusselbygget och därmed fila av sig sina vassaste hörn.
Vare sig att hålla Orban högt, eller att avstå från att kritisera islam, kan anses vara heliga frågor för Sd.
Tvärtom så skulle jag snarare säga att det är en ganska billig eftergift för att få sitta med vid frukostbordet.
Sen tror jag inte för en sekund att den där ”alliansen” kommer att hålla ändå.
L räknar jag inte ens in i den där ”alliansen”.
Kd har en tuff partiledare men är ett vekt parti.
M är väl dess raka motsats, med en värsta sortens velepelle till partiledare medan hans parti är mer robust.
Att komma överens och att vinna val är en sak.
Men att stå pall, när media med full kraft går all in, det är nåt helt annat.
Kd som parti kommer inte att stå pall, och inte heller Kristersson som partiledare..
Jag tror det slutar i ett fiasko.
Kanske går det bättre på andra försöket?
När Kd har fått vuxit till sig och M har bytt partiledare till Sonesson..?
Då kanske inte ens Sd behöver ta avstånd från Orban eller att förhålla sig ”neutrala” till islam för att ”få vara med på ett hörn.”
Håller helt med föregående kommentar!