Ville Donald Trump avslöja att CIA fortfarande driver svarta hål där människor försvinner och torteras? Foto: Flickr/Gage Skidmore.

Det går rykten om att ett av skälen till att Djupa staten hatade president Donald Trump så glödande var att han 2017 planerade att skriva under en presidentorder som skulle tillåta de svarta hålen igen. Efter 11 september-attackerna upprättade den hemliga underrättelsetjänsten CIA dessa hemliga fängelser utomlands – i Östeuropa, Thailand, Afghanistan och andra länder. CIA tillfångatog helt enkelt personer de misstänkte för genomförda eller kommande terrordåd, och förde dem i hemlighet till svarta hål, där de torterades och i många fall dödades.

Exempelvis togs den utpekade hjärnan bakom 11 september-attackerna, Khalid Sheikh Mohammed, när han greps 1 mars 2003 till det svarta hålet Salt Pit/Cobalt i Afghanistan där han 183 gånger på en månad utsattes för vattentortyr, så kallad waterboarding. Tanken var att få honom att avslöja planerade terrorattacker, men tortyren fungerade inte alls eftersom han ljög friskt. Khalid Sheikh Mohammed visste naturligtvis att de inte hade råd att låta honom dö. Han fördes senare till Guantanamo och tanken var att under en rättegång i januari i år besluta om han ska dömas till döden eller inte, men på grund av Covid19 har den skjutits upp. Nyligen uppstod en upprörd diskussion om varför han och andra Guantanamofångar skulle få vaccinet före vanliga amerikaner.

Svarta hålen ”stoppades” 2009

Barack Obama satte 2009 ”stopp” för de svarta hålen, men verksamheten finns än i dag. Foto: Flickr/GPA Photo Archive.

När Washington Post 2005 avslöjade CIAs hemliga tortyrverksamhet i de svarta hålen var skandalen ett faktum. Amerikanska politiker krävde stopp för verksamheten och när Barack Obama tillträdde som president 2009 var en av hans första åtgärder att ”stoppa” det hela. Jag skriver stoppa inom citationstecken för de svarta hålen försvann inte, det var bara ett spel för gallerierna.

Så i själva verket var det nog så att när Donald Trump 2017 planerade en presidentorder för att tillåta verksamheten igen, handlade det kanske i själva verket om att avslöja att CIA aldrig lagt ner förfarandet. Han ville helt enkelt dra ut den Djupa staten i ljuset, men av någon anledning skrev han aldrig under ordern.

Men Sverige har väl inget med sådana här helveteshålor att göra? Vi är ju en rättsstat där alla har rätt till försvarsadvokat och objektiva åklagare. Här kan det väl aldrig hända att du när du går längs gatan knuffas in i en skåpbil, får en svart huva över ansiktet, känner ett stick i kroppen och sedan vaknar upp i en skitig cell – utan att kunna se ut och med en hink för att uträtta dina behov? Ett ställe där du förvägras sömn eftersom ljuset aldrig släcks eller för att musik spelas extremt högt så fort du verkar dåsa till, ett ställe där de som bevakar dig inte säger någonting eller pratar ett språk du inte förstår och som slår dig med gummibatonger när de så vill och du hela tiden hör skrik från någon annan som lider alla helvetes kval. Ett ställe där vatten och mat är av sådan kvalitet att det du stoppar i dig kommer lika snabbt upp eller ut ur andra änden. Vi återkommer till Sveriges inblandning i del 2.

Bush förklarade krig mot terrorn

Som jag redan nämnt var det efter 11 september-attackerna som dåvarande president George W Bush förklarade krig mot terrorn. CIA fick order att använda de metoder de fann lämpliga för att få fram information med hjälp av ”enhanced interrogation techniques” (läs tortyr) från personer som misstänktes ha samröre med terrorister. Dessa kallas också illegala kombattanter även om den korrekta svenska termen är franktirör. Allt för att stoppa terrordåd från att genomföras.

President George W. Bush höll sitt War on Terrorism-tal på en militärförläggning i South Carolina. Foto: Picryl.

Problemet var att det inte fanns så många platser där CIA kunde genomföra denna typ av ”förhör”. Att ägna sig åt tortyr i USA var uteslutet – det måste ske utan att någon fick vetskap om det. Därför använde man sig av Guantanamo på Kuba och Diego Garcia-basen i Indiska oceanen. Man fick också allierade länder som Polen att upplåta ett förhörscentrum/fängelse – för detta betalade amerikanerna den polska staten drygt 15 miljoner dollar. I EUs fall så ”hotade USA EU med handelsblockad om de inte gick med på hanteringen”, enligt dåvarande statsminister Göran Persson.

Än mer bevis för att piskan ven var George W Bushs tal i kongressen :

”Over time it’s going to be important for nations to know they will be held accountable for inactivity. You’re either with us or against us in the fight against terror.”

Alltså: ”Över tid kommer det bli viktigt för stater att förstå att de kommer att hållas ansvariga för passivitet. Man är antingen med oss eller emot oss i kampen mot terror.”

Redan 2002 fanns indikationer på att CIA hade förhörscenter på Bagram-flygplatsen i Afghanistan, något som togs upp av bland andra Washington Post 2002. Human Rights Watch kom i mars 2004 med rapport som slog fast att tortyr förekom på Bagram-basen. Ett år senare beskrev det irländska magasinet Village i artikeln ”Abductions via Shannon” (Shannon är en flygplats på Irland) ett CIA-plans flygrutter med fångar från Europa till Asien.

Rykten började surra

2005 började ryktena om hemliga förhörscentrum cirkulera ordentligt, något som togs upp i Washington Post i november 2005. I september 2006 erkände Bush att det fanns hemliga fängelser och att de flesta som hölls i dem skulle interneras på Guantanamo och att hela systemet med hemliga fängelser skulle upphöra. Enligt obekräftade uppgifter har 779 fångar sedan 2002 förts till Guantanamo och i nuläget ska ett 40-tal finnas där.

Salt Pit eller Cobalt är namnet på ett av CIAs svarta hål och finns norr om Kabul i Afghanistan. Foto: Space Imaging.

Var har då CIA haft sina svarta hål? Vissa säger att 28 länder erbjudit svarta hål – i Afghanistan lär cirka 25 hål ha funnits och i Irak cirka 20. Följande länder pekas ut som platser för svarta hål: Algeriet, Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien, Bulgarien, Djibouti, Egypten, Etiopien, Gambia, Israel, Jemen, Jordanien, Kazakstan, Kenya, Kosova, Libyen, Litauen, Mauretanien, Marocko, Pakistan, Polen, Qatar, Rumänien, Ryssland, Saudiarabien, Syrien, Somalia, Storbritannien (ej fastlandet), Sydafrika, Thailand och Zambia.

Finns de svarta hålen fortfarande kvar? Svaret är ja. De svarta hålen existerar fortfarande och de används – trots att USA redan 2009 hävdade att man stängt ner dem. Vad jag förstår så har man flyttat all verksamhet från Europa, undantaget Ryssland som använder sig av delrepubliken Tjetjenien där Ramzan Kadyrov styr med järnhand – med Putins goda minne. Annars är det främst i länder i Nordafrika och Asien som de svarta hålen fortfarande existerar. För Europa gällde principen ”Out of sight – out of mind” och de fick som de ville.

I en poddintervju för New Statesman gav den tidigare CIA-operatören Robert Baer en skrämmande beskrivning av hur de svarta hålen används för olika syften:

”If you want a serious interrogation, you send a prisoner to Jordan. If you want them to be tortured, you send them to Syria. If you want someone to disappear — [never to see them again] — you send them to Egypt.”

Det vill säga: ”Om man vill genomföra ett rejält förhör, skickar man personen till Jordanien. Om man vill att de ska torteras, skickar man dem till Syrien. Om man vill att någon ska försvinna [och aldrig återfinnas] – då skickar man dem till Egypten.”

Fördes Khashoggi till ett svart hål?

Jamal Khashoggi och hans flickvän Hatice Cengiz.

Var det vad som hände den saudiske journalisten Jamal Khashoggi? För hans kropp har aldrig hittats. Ett av de två flygplan som lämnade Istanbul efter Khashoggis försvinnande på det saudiska konsulatet, flög till Egypten och sedan vidare till Saudiarabien.

USA har i efterhand erkänt att tortyr inte är någon effektiv metod för att få fram information, men det hindrar dem inte att fortsätta ha svarta hål i Mena-länderna och Asien. Och det mesta av denna verksamhet sker helt utan någon verklig dokumentation. Som jag i tidigare artiklar beskrivit är det numera privata säkerhetsföretag som sköter transportverksamheten.

Vilken typ av personer är det som förs bort till svarta hål i dag? Det är de som gripits på en krigsskådeplats (exempelvis i Syrien, Libyen, Irak eller Afghanistan), de som inte kan förklara sin närvaro någonstans och därför troligen är terrorister. Detsamma gäller personer som har sökt asyl men där man med hjälp av ”vänligt sinnade stater” eller via informatörer har fått information om att de egentligen har helt andra identiteter och har samröre med terrorgrupper. Samt personer som har kommit in i ett land illegalt (tagit sig in utan papper eller smugglats in), vilket är vanligt. Underrättelsetjänsterna har dålig koll på dessa, särskilt Säpo.

Så mörkas bortförandena

Säkerhetstjänsterna lägger i vissa fall ut cover stories för att mörka att någon tagits till ett svart hål. De kan skriva på sociala medier att ”X är nu i Kalifatet”, eller få någon i den lokala moskén som X brukade besöka att säga att ”X har åkt för att bekämpa Den stora satan och vi vet inte när han kommer tillbaka”. De kan också sprida ut ett rykte om att ”X sitter och golar hos Polisen”, eller än värre ”Mossad tog honom”. Men oftast behövs ingen cover story – speciellt inte om alla vet att X har med terrorister att göra.

Det händer också att man helt enkelt meddelar att X är utvisad och har lämnat landet frivilligt. Den stora fråga är då: Till vilket land då? Skräcken i att inte veta vart personen förts kan också vara ett vapen i sig för säkerhetstjänsterna – för till vem ska de anhöriga och vännerna klaga och ställa frågor?

Fortsättning följer …

För att Ingrid & Maria ska kunna fortsätta arbetet med att dra fram mörkermännen i ljuset, behöver vi din hjälp. Använd MediaLinq-knappen ovan för att stötta oss med mindre belopp, sätt in ett engångsbelopp via bankgiro eller Swish – eller via Donorbox här nedanför. Du kan också välja att blir månadsgivare via Donorbox. Tack för ditt bidrag!

BG: 831-4742

Swish: 0709963377

Villkor för kommen-tarsfältet

Ingrid & Maria tar inget ansvar för kommentarer som skrivs på denna webbsida. Den som kom-menterar är själv juridiskt ansvarig. Kommentarer förhandsgranskas inte och är inte redaktionellt material. Kommentarer som bryter mot våra regler tas bort vid efterhandsmoderering.
Klicka här för att läsa mer om våra kommentarsregler. >

Ingrid Carlqvist

See author's posts