Social distansering, fysiska barriärer och karantän hjälper. Munskydd, visir och andningsmasker fungerar i varierande omfattning samt det eviga tvättandet av ytor och händer. Vad det dock pratas alldeles för lite om i Sverige, är de kosttillskott som du kan inta och som har ett positivt inflytande på din hälsa, inte minst på dina lungor. Här nedan har vi koncentrerat oss på ett av dessa; nämligen D-vitamin.
D-vitamin och ”normal” brist
D-vitamin är i egentligen ett samlingsnamn på en grupp av fettlösliga secosteroider och upptas i inaktiv form genom kosten eller bildas vid solbestrålning av huden. Den mat vi äter ger relativt lite bidrag av D-vitamin om man jämför med vad solen ger under sommarmånaderna. Människor tar också upp olika mängd D-vitamin beroende på kosten (mängden fett, magnesium, zink, vitamin B6), övervikt, ålder, underliggande sjukdomar, virusinfektioner, genetik med mera. Då D-vitamin kan produceras av kroppen genom solstrålning och därmed inte är essentiellt genom kosten kan det också betecknas som ett hormon.
I många delar av världen är den samlade D-vitaminproduktionen inte tillräcklig, speciellt inte på vintern. Mörkhyade personer som bor i norra Europa, har därmed behov av mer D-vitamin i maten än ljushyade personer. Den normala D-vitaminnivån i blodet ligger på över 30 ng/ml. Har man brist ligger man på under 20-25 ng/ml (gränsen varierar beroende på olika länders definitioner).
Mörkhyade personer som bor i norra Europa har behov av mer D-vitamin i maten än ljushyade personer.
I Sverige har studier från exempelvis Norrbotten och Göteborgsregionen visat att 80 procent av de unga respektive 60 procent av 8-åringarna haft D-vitaminbrist om vintern. I USA har 42 procent av den amerikanska befolkningen D-vitaminbrist. Det stiger ytterligare till 82 procent hos svarta och 70 procent hos latinamerikaner. Även på Irland har 47 procent av alla vuxna över 85 år D-vitaminbrist om vintern och 13 procent av alla vuxna över 55 år har D-vitaminbrist hela året.
Bristsymptom av D-vitamin har visat sig vara kopplat till bland annat rakit (engelska sjukan), depression, ömhet i kroppen, hjärt- och kärlsjukdomar samt allehanda infektioner. D-vitamin minskar också risken för och/eller allvarlighetsgraden av många luftvägsinfektioner som tuberkulos och influensa.
D-vitamin och dess påverkan av immunförsvaret
Den vanligaste funktionen som nämns för D-vitamin brukar vara att den främjar upptagningen av kalcium och fosfat i ben och tänder. Faktum är dock att D-vitamin även påverkar många andra gener och funktioner i kroppen, inte minst för immunförsvaret.
D-vitamin spelar en viktig roll i modulering av både det medfödda och det adaptiva immunförsvaret. Receptorer finns på många av kroppens celler: B- och T-celler, makrofager, dendritiska celler etc. Det reglerar proteiner som cathelicidiner och defensiner samt har antibakteriella, antifungala och antivirala egenskaper. Vidare är det involverat i kemoattraktion av immunceller, nerbrytning av patogenmembraner, minskar virusreplikation och reducerar T-hjälparcellernas proinflammatoriska cytokiner: TNF-α och interferon Ɣ samt modulerar interleukiner som Il-6.
Men en av de viktigaste funktionerna för D-vitamin torde vara att det kan reducera en cytokinstorm, vilket ofta är dödsorsaken vid covid-19.
D-vitamin och SARS-CoV-2 (covid-19)
Det föreligger en förhöjd risk att utveckla covid-19 i grupper som har underliggande sjukdomar som diabetes, högt blodtryck, hjärtproblem etc. Det är också högre frekvens i områden med luftföroreningar. Överraskande nog är rökare, med normalt låga D-vitaminnivåer, underrepresenterade. Nikotin verkar här ha en skyddande effekt.
Det är svårt att få i sig all D-vitamin vi behöver endast via maten. Särskilt på vintern behövs tillskott i form av piller. Foto: Okänd.
En indonesisk undersökning från april förra året med 780 fall av laboratoriebekräftad infektion av SARS-CoV-2, visade att när man jämförde olika grupper (kompenserat för ålder, kön och underliggande sjukdomar) var det cirka 10-12 gånger mer sannolikt att dö om man uppvisade D-vitamin brist (p < 0,001).
Enligt databasen clinicaltrials.gov förbereds flera nya kliniska prövningar för att testa effekten av D-vitamin för att förebygga covid-19. Framtida publikationer kommer ge ett betydande bidrag till denna viktiga inriktning på forskningen, och resultaten kommer att ge ytterligare specifika effekter av D-vitamin på covid-19 och dess prognos.
Ganska stora doser dagligen
Det finns en växande mängd bevis som stödjer att en adekvat näringsstatus av D-vitamin kan skydda mot SARS-CoV-2 och mildra förloppet av covid-19. Den största skyddande effekten har det troligtvis hos de människor som har störst brist. Flera länder har inte heller väntat på ytterligare studier, utan rekommenderar redan nu att äldre vuxna och människor med bakomliggande sjukdomar i högriskområden för SARS-CoV-2 kompletterar med D-vitamin för att förhindra uppkomsten av covid-19.
Skydda dig mot SARS-CoV-2 genom stora doser D-vitamin.
Det är viktigt att börja ta ganska stora doser dagligen eller veckovis för att bygga upp det. Det kan ta flera månader att komma upp i rätt nivå. Att bara ta stora men få doser ett par gånger per år är inte tillräckligt. För att minska risken för infektion rekommenderas att personer överväger att ta 10000 IE (250 µg) D-vitamin per dag i några veckor för att snabbt höja koncentrationerna i kroppen, följt av 5000 IE per dag. Målet bör vara att höja D-vitamin över 40-60 ngi/ml (100-150 nmol/l) i blodet.
De här nivåerna är inte farliga, trots vad som ofta skrivs i svenska medier. Du behöver ta betydligt mycket mer under betydande lång tid för att ens vara i närheten av komplikationer. Det som ofta anförs är att du kan få njurstenar, vilket i sin tur beror på en för hög koncentration av kalcium i blodet. Men så länge du inte äter för mycket mjölkprodukter och dricker tillräckligt mycket vatten så är den risken i praktiken minimal.
Fotnot: Artikelförfattaren Johan Wadenbäck är teknologie doktor i biologi samt civilingenjör i kemiteknik och har mångårig erfarenhet av karaktärisering av biomassa, kol och aska samt av bioteknik, medicinsk forskning, immunologi och sterilteknik med virus och andra mikroorganismer.
Referenser
Carlberg 2019 – Nutrigenomics of D-vitamin
Forrest & Stuhldreher 2011 – Prevalence and correlates of D-vitamin deficiency in US adults
Inger Palm 2020 – D-vitamin kan minska risken för virusinfektion
Lamberg-Allardt 2008 – Tecken på D-vitaminbrist i de nordiska länderna
Martineau et al. 2017 – D-vitamin supplementation to prevent acute respiratory tract infections: systematic review and meta-analysis of individual participant data Review: 25 studier
Norman 2008 – From vitamin D to hormone D: fundamentals of the vitamin D
Nurshad 2020 – Role of D-vitamin in preventing of COVID-19 infection, progression and severity
Raharusun et al. 2020 – Patterns of COVID-19 Mortality and D-vitamin: An Indonesian Study
Public Health England publishes new advice on D-vitamin
För att Ingrid & Maria ska kunna fortsätta arbetet med att dra fram mörkermännen i ljuset, behöver vi din hjälp. Använd MediaLike-knappen ovan för att stötta oss med mindre belopp, sätt in ett engångsbelopp via bankgiro eller Swish – eller via Donorbox här nedanför. Du kan också välja att blir månadsgivare via Donorbox. Tack för ditt bidrag!
BG: 831-4742
Swish: 0709963377
Villkor för kommen-tarsfältet
Ingrid & Maria tar inget ansvar för kommentarer som skrivs på denna webbsida. Den som kom-menterar är själv juridiskt ansvarig. Kommentarer förhandsgranskas inte och är inte redaktionellt material. Kommentarer som bryter mot våra regler tas bort vid efterhandsmoderering.
Klicka här för att läsa mer om våra kommentarsregler. >
0 kommentarer