För att förstå det som händer i USA måste man först frigöra sig från bilden av president Donald Trump som ”en galning som felaktigt trängt sig in i Vita huset”. För det är exakt så han från dag 1 har beskrivits i amerikanska och svenska medier. Att drygt 63 miljoner amerikaner (svarta, vita, hispanics och andra) röstade på honom och därmed tryggade segern för Trump, är något som mainstream-medierna ständigt ”glömmer”. I deras ögon är demokratin (folkstyret) inte viktig. De vill bestämma vem som ska bli president och i stort sett alla journalister var överens om att Hillary Clinton inte bara borde, utan skulle, vinna.

De har fortfarande inte kommit över chocken som drabbade dem när Donald Trump utropades som vinnare i presidentvalet 2016. Och ända sedan den dagen har de aktivt arbetat för att störta honom. Nu när Obamagate har rullats upp vet vi med hundra procents säkerhet att hela Rysslandshistorien var en bluff från början till slut. Den gången hade journalisterna inga problem med att (helt utan bevis) basunera ut att presidenten var en rysk agent och borde ställas inför riksrätt.

Nu undviker de nogsamt att ta Obamagate på allvar. Att den förre presidenten Barack Obama beordrade FBI att spionera på den nyvalde presidenten och lät dem förfalska bevis, är inget journalisterna tycker är värt att rapportera om. Tror jag det, det skulle ju avslöja deras egen inblandning!

Project Veritas avslöjade sanningen

2019 avslöjade Project Veritas hur bland andra det stora tevebolaget CNN medvetet pumpade ut lögner om Trump och Rysslandshistorien. Deras avsikter hade ingenting med journalistik att göra, det hade inte ens med tittarsiffror att göra – deras syfte var hela tiden att till varje pris få presidenten ställd inför riksrätt och därmed bli av med honom.

Varför då? När blev de objektiva och maktgranskande journalisterna domare och bödlar över demokratin? Det skulle kräva en mindre bok för att besvara den frågan, men vi kan åtminstone konstatera att tiden då medierna ägdes av olika intressegrupper är förbi. Som journalisten Tim Pool beskriver i videon nedan så ägde ett femtiotal företag i början av 1980-talet 90 procent av de amerikanska medierna. 1992 hade siffran sjunkit till ett tjugotal och nu är det endast sex jättar som äger och därmed styr medierna: Comcast, Walt Disney, 21st Century Fox, Time Warner, CBS och Viacom. Dessa sex styr nyheter av alla de slag, kabelteve, filmerna från Hollywood och nästan allt annat som formar och påverkar människors världsbild.

Men journalisterna då? De är väl självständiga och låter väl inte ägarna bestämma vad de ska rapportera om? När jag tog mina första stapplande steg som nybakad journalist i början av 1980-talet var det faktiskt fortfarande i viss mån så. Men de garvade rävar (mest män) jag arbetade med på Nordvästra Skånes Tidningar och Kvällsposten hade kommit in i yrket på många olika sätt. Väldigt få av dem hade någon journalistutbildning så de tog med sig sina egna värderingar och sitt eget förnuft in på redaktionerna.

Journalisthögskolan = kommunisthögskolan

Nu fostras alla i samma mall på journalisthögskolorna. Eller kommunisthögskolan som Janne Josefsson kallar sin läroanstalt. Jag gick själv på journalisthögskolan i Göteborg 1979-1981, men mina främsta minnen därifrån är faktiskt inte kommunistpropaganda utan sökandet efter sanningen – oavsett vem som kan bli irriterad över den.

Sakta men säkert blev dock sanningssökarna i minoritet på redaktionerna. Mina sista år inom mainstream-medierna tillbringade jag på Aftonbladets nattredaktion, och mådde sämre och sämre över de alster jag hade till uppgift att korrekturläsa, faktagranska och skriva om i de fall de var för usla för att publiceras i originalskick.

Särskilt minns jag den så kallade Arabiska våren. Alla på Aftonbladet var lyriska över dessa uppror och var övertygade om att araberna nu krävde och skulle få demokrati. Den gången visste jag inte en bråkdel av vad jag nu vet om islam, men så mycket visste jag att jag genast insåg att detta inte alls handlade om demokratilängtan. Demokrati är helt enkelt inte kompatibelt med islam och så gott som alla muslimer vet att de ska följa Allah i allt de gör.

Jag stod inte ut i denna förljugna miljö (eller prepsykotiska som Jon Tallinger kallar den) och lämnade därför Aftonbladet och var 2012 med om att starta Dispatch International. På den tiden fanns inte så många alternativa medier och vi som drog igång denna tidning trodde naivt att eftersom vi var journalister skulle vi kunna påverka debatten i Sverige, och skapa ett friare samtalsklimat. Ack, vad vi bedrog oss.

En tsunami av hat

Vi var inte förberedda på den tsunami av hat som drabbade oss. Vi kallades rasister, nazister, islamofober – kort sagt hemska människor. När andra journalister skulle beskriva mig och mitt projekt ljög de friskt om att jag hade tvingats bort från mina tidigare anställningar – bara för att sätta bilden av mig som en otrevlig och usel människa som ingen ville ha att göra med. Här är ett exempel från branschtidningen Dagens Media.

Det råder ingen tvekan om att dagens journalister inte längre är journalister. De är maktens och sina ägares megafoner och de står definitivt inte på folkets sida längre. Faktum är att de föraktar sina egna läsare, tittare och lyssnare. De ser sig som högre stående varelser som måste förklara för ”Nisse i Hökarängen” att han är dum i huvudet om han tror att Donald Trump är bra, och de skäms inte ett dugg för detta. Det är därför du aldrig kommer att få läsa sanningen om Obamagate i vare sig svenska eller amerikanska medier, och det var därför jag och Maria Celander gjorde detta program som förklarar vad skandalen faktiskt handlar om.

Av samma skäl kommer du aldrig att få veta vad upploppen i USA just nu handlar om: Globalisternas sista desperata försök att förhindra Trumps valvinst i november. Journalisterna tänker inte avslöja sig själva genom att ärligt beskriva att Donald Trump i drygt tre år har arbetat som en furie för att kasta ut Djupa staten ur den amerikanska politiken. De kommer aldrig att sätta fokus på att Donald Trump försöker återupprätta den amerikanska demokratin, till nytta för såväl svarta som vita. De ser hellre ett regelrätt raskrig utspela sig på USAs gator än erkänner att de själva deltagit i Djupa statens planer på en världsregering där vanligt folks antal ska reduceras och våra friheter tas ifrån oss.

Svenska journalisters lögner

Se bara hur svenska reportrar beskriver situationen:

Wolfgang Hansson i Aftonbladet beskriver Trumps tal till nationen om att han ska garantera dem att lag och ordning upprätthålls, som ord från en krighetsare:

”När president Trump efter en dryg vecka av oroligheter för första gången talade direkt till det amerikanska folket var det inte för att mana till lugn och besinning. I stället hotade en hörbart andfådd president med att sätta in militären mot demonstranter och våldsverkare.”

Dagens Eko beskriver Trumps varningar till de guvernörer som vägrar upprätthålla lag och ordning på gatorna som ”att han skapar precis allt annat än lugn”, och förklarar att guvernörerna är ”skarpt kritiska till presidenten”.

Svenska Dagbladet, som ska föreställa en ”konservativ” svensk tidning, försökte ge sken av att Spotify, Amazon, Twitter och andra teknikjättars yttrandefrihetskrig mot Trump, och indirekta underblåsande av de pågående kravallerna, är utslag av något slags tapper frihetskamp mot en våldsälskande förtryckare: ”[Teknikföretagens] ställningstaganden för de protesterandes sak står i kontrast mot presidenten, vars budskap fokuserat på att slå ner hårt mot demonstranterna som han beskrivit som ligister och vänsterradikala.” En ren lögn – Trump har uttryckligen slagit fast att han stöttar alla fredliga demonstrationer, till vilka upploppsmakarna som misshandlar, plundrar, bränner och krossar knappast kan räknas ens av Svenska Dagbladet. Formuleringen fick både mig och Maria Celander att gå i taket på Twitter.

Fullständigt ogenerade lögner i @SvD , man tror knappt sina ögon:
"… i kontrast mot presidenten, vars budskap fokuserat på att slå ner hårt mot demonstranterna som han beskrivit som ligister och vänsterradikala."https://t.co/OBwNshMXZR

— Maria Celander (@mariasunflower) June 2, 2020

Sådär håller de på, dag ut och dag in. De svenskar som nöjer sig med mainstream-medierna är säkert övertygade om att Donald Trump är galen och de kommer inte att fatta ett jota om Barack Obama ställs inför rätta för den största politiska skandalen i USAs historia. Och de kommer att vara övertygade om att alla amerikaner har blivit galna när de i november med bred marginal röstar fram Trump till ytterligare fyra år som president.

Men journalisterna bryr sig inte. De har för länge sedan gett upp sökandet efter sanningen och är bara intresserade av att fortsätta trycka ner sina lögner i halsen på intet ont anande svenskar. Vad bryr de sig om demokrati och folkets vilja? Deras enda mål är att kunna fortsätta hjälpa globalisterna att ta demokratin ifrån oss och pracka på oss en världsregering. Det enda de är rädda för är att deras falskhet och förräderi ska exponeras – så låt oss därför göra just det!

---

Gillade du den här artikeln? För att Ingrid & Maria ska kunna fortsätta arbetet med att dra fram mörkermännen i ljuset, behöver vi din hjälp. Sätt in ett engångsbelopp via bankgiro eller Swish – eller via Donorbox här nedanför. Du kan också välja att blir månadsgivare via Donorbox. Tack för ditt bidrag!

BG: 831-4742

Swish: 0709963377

Villkor för kommentarsfältet

Ingrid & Maria tar inget ansvar för kommentarer som skrivs på denna webbsida. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig. Kommentarer förhandsgranskas inte och är inte redaktionellt material. Kommentarer som bryter mot våra regler tas bort vid efterhandsmoderering.

Klicka här för att läsa mer om våra kommentarsregler. >