Det var vanligt att schlagersångare sjöng visor och att sångartister som mest ägnade sig åt att sprida visan även sjöng schlagers. Karin Juel (1900-1976) är ett bra exempel på det senare. Evert Taube (1890-1976) är tveklöst 1900-talets mest kända representant för den svenska visan. Det var dock ganska ofta som andra sångartister fick större framgångar med sina insjungningar än vad Taube själv fick med sina egna. Sven Olof Sandbergs version av ”Calle Schewens vals”, utgiven i februari 1935, är ett ypperligt exempel på detta.

Ytterligare en Taube-klassiker som SOS hade stora framgångar med är ”Eldarevalsen” från 1936. Han sjöng även in visor av Birger Sjöberg (1895-1929). Jag vill särskilt framhålla ”På Richelieus tid” som gavs ut 1930. Här lyckas Sandberg leva sig in i texten genom att variera sitt sångsätt så att det följer textinnehållet. Han dramatiserar utan att överdriva vilket få sångare klarar.

Som jag skrev i del 1 sjönk Sven Olof Sandbergs röst med tiden. Sina bästa insjungningar gjorde han under 1920- och 1930-talen. Visst hade han flera skivframgångar även senare, men ibland hade rösten fått en hel del vibrato vilket stundtals kunde vara ganska påfrestande. Det hände att han gjorde mindre lyckade insjungningar av sina gamla skivsuccéer. Det fråntar honom dock inte det han tidigare åstadkom.

En känd, men tyvärr inte sann skröna

Följande sägs ha ägt rum någon gång under det sena 1940-talet: Ett direktsänt radioprogram avslutades med en riktigt sentimental och tårdrypande melodi framförd av Sven Olof Sandberg. När han hade sjungit klart ska SOS ha yttrat ”där fick kärringarna så att de grät ute i stugorna” och detta gick ut i sändning eftersom mikrofonen fortfarande var påslagen vilket SOS inte trodde att den var. Visst är det en rolig historia, men Sven Olof Sandberg förnekade ihärdigt att den var sann och han kan rimligtvis inte ha ljugit. På den tiden hade vi bara en radiokanal och underhållningsprogrammen hade en stor publik. Om han hade visat ett så stort förakt för sina lyssnare hade karriären varit slut. Dessutom hade det funnits åtskilliga tidningsartiklar i ämnet. Ett antal personer har letat i arkiv och ingen har hittat något.

Visst gjorde Sven Olof Sandberg inspelningar även under 1950-talet, men inte så många som under de närmast föregående decennierna. Han medverkade dock en del i radio, ibland gjorde han också egna radioprogram där han sjöng nya och gamla melodier. Omkring 1958 gjorde han emellertid comeback på skiva. Nu var han kontrakterad till skivbolaget Karusell som drevs av Simon Brehm (1921-1967). SOS gjorde en del nyinspelningar av sina gamla skivframgångar som till exempel ”Tangokavaljeren” från 1958. Hans originalinsjungning av denna klassiker utgavs 1933 och har tyvärr aldrig funnits utgiven digitalt.

Ledde ”Det ska vi fira”

Han fick en skivframgång 1959 med ”Så kom våren till Tarina”. Där sjöng han duett med Lily Berglund (1928-2010) som var en av våra mest populära schlagersångerskor. Det var nog så att Lily Berglund då hade blivit ett större namn än Sven Olof Sandberg, tiderna förändras. Ivo Robic (1923-2000) fick en världshit med melodin ”Morgen”. Sven Olof Sandberg sjöng in en svenskspråkig version med titeln ”En gång”, men det blev väl ingen storsäljare precis. Hans sista skiva kom 1960 och det lär vara en EP med då nyskrivna Jules Sylvain-melodier. Jag har aldrig hört eller stött på den skivan, den sålde helt enkelt inte.

Under 1960-talet kunde vi ibland få höra Sven Olof Sandberg sjunga i radions underhållningsprogram och det hände också att vi kunde få se honom i Sveriges Television som man sa på den tiden. Jag tror dock att ganska många av oss bäst minns honom från det då populära radioprogrammet ”Det ska vi fira” där han ofta figurerade som firarvärd.

Sven Olof Sandberg skrev ett par böcker som förtjänar att omnämnas. 1969 utkom en bok med titeln ”Säg det i toner”. Det är en biografi över vännen Jules Sylvain. Titeln är densamma som på en av Sylvains mest kända kompositioner liksom den första svenska ljudfilmen. SOS gjorde också en trevlig programserie om Sylvain för radio. ”Från Vintergatan mot aftonstjärnan” är Sven Olof Sandbergs välskrivna och intressanta självbiografi som utkom 1970. Det är sannolikt att han hade tänkt skriva ytterligare en del, men det hann han inte med.

Marknaden finns tyvärr inte längre

Det finns en hel del inspelningar med Sven Olof Sandberg på olika samlingar. Den första CD (det heter inte CD-skiva, det är taftologi) som helt ägnades åt honom är Schlagerkavalkaden 4, utgiven på skivmärket Refräng år 1998. Den är sammanställd av undertecknad tillsammans med hustrun Ann-Christin. De flesta av hans inspelningar har dock aldrig återutgivits vilket kanske inte är så konstigt med tanke på Sven Olof Sandbergs synnerligen digra diskografi. Nog vore det roligt med en omfattande box eller skivserie, men marknaden finns nog inte längre, tyvärr.

LÄS MER: God ton med Gudmundur – del 64: Den folkkäre mångsysslaren, del 1

---

Gillade du den här artikeln? För att Ingrid & Maria ska kunna fortsätta arbetet med att dra fram mörkermännen i ljuset, behöver vi din hjälp. Sätt in ett engångsbelopp via bankgiro eller Swish – eller via Donorbox här nedanför. Du kan också välja att blir månadsgivare via Donorbox. Tack för ditt bidrag!

BG: 831-4742

Swish: 0709963377

Villkor för kommentarsfältet

Ingrid & Maria tar inget ansvar för kommentarer som skrivs på denna webbsida. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig. Kommentarer förhandsgranskas inte och är inte redaktionellt material. Kommentarer som bryter mot våra regler tas bort vid efterhandsmoderering.

Klicka här för att läsa mer om våra kommentarsregler. >