För ett tag sedan kom jag i kontakt med ett nytt och i mitt tycke obehagligt ord, ”factfulness”. På håll bär det en förvirrande likhet med ”mindfulness”, ett annat ord som när det dök upp i bruset för några år sedan gjorde mig spyfärdig. Bara det faktum att ytterligare ett engelskt ord letar sig in i en annars adekvat, svensk vokabulär, ger åtminstone mig starka äckelkänslor. Uttrycken formligen stinker av elitism och uppdragsgivarna står garanterat med ett lismande leende i det fördolda.

Mindfulness – högkvalitativt mumbo jumbo för att få oss att jobba ännu hårdare? Foto: Pixabay/Binja69.

Det anordnades kurser i mindfulness. Jag råkade aldrig ut för det själv, men jag tror det var en sorts meditationsövning, högkvalitativ mumbo jumbo, gissningsvis levererad av välbetalda konsulter, så att man klarar av att jobba ännu hårdare och ännu längre utan att dö av stress. Ett inte alltför felaktigt antagande är kanske också att konsultarvodet drogs från något av kommunernas redan magra konton. Kom ihåg detta nästa gång du hör talas om nedskärningar inom den kommunala åldringsvården.

Så vad är då egentligen factfulness? En vän till mig såg ordet inbäddat i ett utskick på jobbet. Det vankades föredrag i factfulness, men så länge man bara läste igenom utskicket, fick man inte veta vad det var. Om man gick ut på intranätet och läste om begreppet eller varför inte släpade sig till föreläsningen, då var det tänkt att polletten skulle trilla ner. Min vän anmälde sig inte, men detta stod att läsa på intranätet:

”Den 11 mars är det dags för årets familjeföreläsning med temat factfulness. Årets föreläsare är Olof Gränström som under många år har arbetat nära Hans Rosling på Gapminder.
Han kommer att ta med oss på en resa där han beskriver världen utifrån hur vi tror att den ser ut och hur den faktiskt ser ut. Är vi egentligen smartare än ett gäng apor?”

Den församlade apflocken

Factfulness (fortsättningsvis, i just den här krönikan i alla fall, refererat till som faktakoll) är egentligen huvudtiteln på en bok skriven av bland andra Hans Rosling (1948-2017), läkare och professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet, tillika känd debattör, bland annat i frågor kring folkhälsa och befolkningstillväxt.

Hans Rosling. Foto: Wikimedia Commons.

Det här ska egentligen inte alls handla om Rosling, än mindre hans åsikter, men har någon (Gränström, Rosling med flera) verkligen rätt att säga exakt hur världen ser ut? I pamfletten om föreläsningen verkar det i alla fall som om huvudpersonen slagits av insikten och nu var nära att gå av om han inte snart fick tala om för den församlade apflocken hur världen ”faktiskt” ser ut. Jag tycker, och för vilken gång i ordningen på 2000-talet egentligen, att det mest liknar kampen om det så kallade tolkningsföreträdet.

I skenet av allt som pågår runt omkring oss, är jämförelsen med apor föga tilltalande. Jag kan sätta min lever på att Gränström (eller kanske den person som utformat själva pamfletten) inte refererar till sig själv där, snarare Trump-supportrar, Brexit-anhängare och andra som inte följer maktens råd, när det snarare borde vara precis tvärt om. Det är också med största sannolikhet ett glatt gäng lobbyister som i skrivande stund håller på att hijacka ordet faktakoll. (Tja, det är väl redan avklarat vid det här laget). Hur som helst, det känns minst sagt obehagligt. Frågan är dock om det är så särskilt förvånande.

Hbtq = obligatorisk närvaro

Och nu direkt över till ett verkligt exempel: Föreställ dig att du sitter på en så kallad APT (arbetsplatsträff), obligatorisk närvaro förstås. Din enhetschef har fått i uppdrag, nej, snarare fått stränga order från högre ort, att visa en film om hbtq. För nu ska alla på arbetsplatsen marineras och stekas i hbtq och detta minst ett par gånger om året, allt för att vara helt säker på att folket på golvet bemöter just en gästande hbtq-person med hyfs och värdighet. Jaså! Det trodde jag var något av det mest självklara inom alla servicerelaterade yrken, att man bemöter precis alla med samma mått av hyfs och värdighet.

Föreläsningar om hbtq – då gäller obligatorisk närvaro. Foto: Pxhere.

Filmen är gjord av tvenne representanter från RFSL som helt saknar mikrofonvana och deras färdigheter i hur man håller ett rudimentärt föredrag kan även de diskuteras. De beskriver ämnet enbart ur sin egen synvinkel – åsikter blir till fakta och väsentligheter som historik och eventuell kritik får naturligtvis stryka på foten. Och vad hade du väntat dig egentligen? Det är ju Sverige en liten bit in på 2000-talet. Då finns det bara normkritik och inget annat.

Det du alltså ”tvingas” titta på, kanske till och med ett par gånger om året om du har otur, är inte på långa vägar faktamässigt, vilket hade varit att rekommendera. Nu får du i stället nöja dig med två personer som genomför ett slags dialog som till och med får ett stycke gråsten att börja skruva på sig och be om en skämskudde. Det här tar nämligen priset.

Jag tror att det är saker i stil med nyss nämnda ”informationsfilm” som åsyftas när man skriver ett utskick om faktakoll, med andra ord ren propaganda från aktivister med alldeles för mycket att säga till om. Legitimerade vägvisare som till exempel Lars Lindström, Anders Lindberg samt ett gäng reklammakare som nyligen anlitats för att ljuga ihop något riktigt svängigt för SAS räkning har hand om den beryktade faktakollen, inte du och jag så fort vi lämnar hemmets trygga vrå. Det är vi som är apgänget.

Hemma – var ligger det någonstans?

För det är ju självklart att Joakim Lamotte provocerade den stackars gangsterledaren så att han blev arg. Det hade ju inte varit några problem i Kronogården innan Lamotte dök upp, eller? Det fattar ju till och med jag, att man får räkna med lite ”hat och hot” (och den som myntade det begreppet en gång i tiden var säkert dum nog att tro att det rimmade), om man uppfattar sitt journalistiska uppdrag på det sätt han gjorde. Lämna de stackars kriminella i fred i stället, så att de ostört kan fortsätta att kasta sten mot äldreboendets fönster och trakassera förbipasserande, ej övertäckta, vita, svenska kvinnor som inte har vett att hålla sig hemma.

Joakim Lamotte. Foto: Skärmdump från Sverige möts: Direkt.

Hemma förresten, var ligger det någonstans numera? Inte i Sverige i alla fall om du är infödd svensk. Och om du fortfarande skidar i snömoset, får du vara väldigt glad så länge ditt hus bara blivit lite bortsprängt, eller din trädgård endast vid något enstaka tillfälle tagits i besittning av någon med akuta behov eller din son bara ådragit sig ytliga skråmor och blivit pissad på aldrig så lite, efter att ha fått påhälsning av sin smartphones nya, givetvis rättmätiga ägare. En för alla, alla för en!

Vad det inte precis detta du åtrådde när du så bestämt tog avstånd från dem av oss som bevisligen inte hade faktakoll? Vad tänker du ta dig till den dag du ångrar dig? För jag tror ju att du verkligen kommer att ångra dig. Annars är jag rädd att det är du som tillhör apgänget.

Gillade du den här artikeln? För att Ingrid & Maria ska kunna fortsätta arbetet med att dra fram mörkermännen i ljuset, behöver vi din hjälp. Sätt in ett engångsbelopp via bankgiro eller Swish – eller via Donorbox här nedanför. Du kan också välja att blir månadsgivare via Donorbox. Tack för ditt bidrag!

BG: 831-4742

Swish: 0709963377

Villkor för kommentarsfältet

Ingrid & Maria tar inget ansvar för kommentarer som skrivs på denna webbsida. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig. Kommentarer förhandsgranskas inte och är inte redaktionellt material. Kommentarer som bryter mot våra regler tas bort vid efterhandsmoderering.

Klicka här för att läsa mer om våra kommentarsregler. >