Nicolai Sennels.

Sjuttio procent av de intagna i det danska ungdomsfängelse där jag arbetade hade muslimsk bakgrund. När man har folk i terapi kommer man ofta djupt in i deras tankegångar, känslor och livshistoria. I mitt arbete med de muslimska fångarna kände jag mig tvungen att läsa deras religiösa texter, och jag lade mycket tid på att få mina muslimska klienter att lära mig om deras kultur och livet i såväl deras bostadsområden som deras hemländer.

Under de hundratals samtal jag hade med dem hittade jag fyra psykologiska faktorer som skiljer dem från oss andra – och som gör dem mer kriminella. Dessa fyra faktorer är vrede, självkänsla, ansvarstagande och tolerans.

Nummer ett: Vrede

I de flesta Västländer ser vi vrede som ett tecken på svaghet. ”Små hundar skäller mest”, som vi säger i Danmark. Att visa vrede är hos oss ett av de snabbaste sätten att tappa både ansiktet och sin sociala status. Därför övar vi oss automatiskt på att behärska denna känsla som annars, både i stort och smått, kan förstöra så mycket för oss själva.

I muslimska kulturer är det precis tvärtom. Där ses vrede som en styrka. Man talar om ”helig vrede”, och man firar till och med vredesfyllda helgdagar (ibland med sårade och döda som följd).

När en behärskad dansk möter en arg muslim uppfattar båda parter varandra som svaga. Dansken har kanske ordet och logiken i sin makt och försöker hjälpa muslimen att förstå – men muslimen slår i regel först. Och om inte dansken, eller det danska samhället, slår tillbaka med ännu större kraft, känner muslimen att han har vunnit och att hans strategi fungerar.

Vill man leva i någorlunda harmoni med muslimer i Väst, måste man slå mycket hårdare än de gör, skriver psykologen Nicolai Sennels.

Därför håller jag, utifrån min psykologiska synvinkel, helt med om det sätt på vilket Israel hanterar angrepp från Gaza. Jag ställer mig också bakom sättet som danska hyresvärdar behandlar familjer med våldsamma barn – kastar ut dem. Men ska inte nödvändigtvis slå först, men man ska slå hårdast om man vill leva i något slags harmoni med muslimer.

De ska veta att man är den starkaste. Men blir tvungen att tala maktens, ibland också våldets, klarspråk.

För humanistiska och demokratiska danskar kan detta vara en svår insikt.

Lyckligtvis håller många politiker långsamt på att upptäcka detta, vilket nu leder till fler utvisningar. Min upplevelse som fängelsepsykolog var att utvisning är det enda de verkligen fruktar. Livet i ett danskt fängelse är oftast inte mer obehagligt än det man lever i en muslimsk familj eller i ett gäng.

Nummer två: Självkänsla

I Västvärlden i allmänhet och kanske i Danmark [Skandinavien] i synnerhet ser vi förmågan att hantera kritik på ett lugnt sätt som ett tecken på god självkänsla. Om kritikern har rätt så säger vi tack för hjälpen. Om han har fel kan vi vara vänner ändå.

Detta ger oss rika möjligheter att lära av varandra och därmed förbättra oss själva och vårt samhälle. Ta bara vår djupt rotade tradition av religionskritik som har gjort oss fria att skapa demokrati och vetenskapliga mirakler.

Även här förhåller det sig helt motsatt med muslimer.

Deras hedersbegrepp skapar skröpliga och glasartade personligheter som inte tål den minsta kritik eller ett nederlag. Detta manifesterar sig i dålig bildning och en uppblåst attityd hos de unga män som vill skrämma omgivningen från att se dem som de osäkra människor de egentligen är.

Det de kallar ”heder” handlar enligt allmän psykologi mest av allt om låg självkänsla.

Nummer tre: Ansvarstagande

Vi psykologer talar om locus of control – kontrollområdet. Man kan styras av inre kontroll, vilket betyder att man till övervägande delen upplever att man styr sitt eget liv. Eller så styrs man av yttre kontroll, och upplever då att ens liv mestadels styrs av krafter utifrån.

I Västvärlden styrs vi av inre kontroll, vilket ger oss god självkänsla och ett öppet sinnelag. Foto: HDWallSource.com.

I Västvärlden, och kanske framförallt i norra Europa, styrs vi primärt av inre kontroll. Vi upplever att våra egna val och vårt sätt att hantera känslor och situationer på är avgörande för om vi når framgång och succé – eller om vi lider och har problem.

Att vi styrs av inre kontroll gör oss till kaptener i våra egna liv, och detta är en mycket bra grogrund för en spännande inre och yttre utveckling.

I den muslimska världen styrs man generellt av mycket stark yttre kontroll. Här handlar allt om inshallah (om Allah vill) och allt styrs av manliga auktoriteter. Bristen på frihet och vilja att ta ansvar för sitt eget liv leder till personlig omognad och kulturell stiltje – samt till muslimernas världsberömda och djupt pinsamma offermentalitet. Det är alltid någon annans fel.

Nummer fyra: Tolerans

I framförallt Västeuropa och USA ses det som en positiv egenskap när människor är nyfikna och toleranta. Det ger oss möjligheter att utbyta synpunkter med ett sinne som är öppet för att lära sig något nytt. Och det gör att vi kan leva i harmoni med varandra trots politiska och religiösa skillnader.

Inom islam är öppenhet och tolerans en synd. Här ska man hålla rejält avstånd till otrogna – och allt det vi står för ska bekämpas. Om du har nerver till det så försök att dyka ner lite i Koranen (Allahs uppenbarelser) och Haditherna (Muhammeds sedvänjor), så ser du hur hatiskt och fruktansvärt religionen predikar sin intolerans för de otrogna.

Det finns talrika exempel på muslimska flickor och kvinnor som har mördats för att de öppnat sig för västerländsk kultur och kanske till och med tagit en pojkvän från en annan religion. Exemplen är också många på de människor från olika riktningar inom islam som gått i krig med varandra rörande var kommatecknen ska placeras i Koranen.

Det är inte svårt att föreställa sig vad som händer när en öppen och tolerant kultur lever i samma land som en stängd och intolerant kultur: De öppna och toleranta ger upp och med ett osmotiskt tryck breder den stängda och intoleranta kulturen ut sig över alltsammans.

Till sist kommer allt att på ett eller annat sätt smaka som islam.

Islam gör dem kriminella

Man behöver inte vara psykolog för att förstå varför människor som vuxit upp med en mer positiv syn på vrede och ett glastunt hedersbegrepp blir mer aggressiva och farliga än behärskade icke-muslimer. Eller varför känslan av att vara det förtryckta offret gör att de ger sig själva rätten att använda de förföljdas och förtrycktas gerillataktik.

Alla knep är tillåtna när den orättfärdiga övermakten ska bekämpas – exempelvis terror och dominanskriminalitet (kriminalitet som inte har berikning utan underkuvande som sitt primära mål).

Samtidigt demoniserar och avhumaniserar islam de otrogna, vilket gör det psykologiska steget att ta till våld mot oss betydligt kortare. Vill man leva i någorlunda harmoni med muslimer måste man slå mycket hårdare än de gör.

Dessutom måste vårt samhälle bli mycket mer auktoritärt och konsekvent än vi egentligen vill – eftersom muslimer är vana vid att bli styrda utifrån. Vi måste ha tydliga krav och tydliga konsekvenser när kraven inte följs.

Konsten att hjälpa

Den danske filosofen Sören Kierkegaard. Foto: Wikipedia.

Detta låter kanske hårt och hjärtlöst. Men man kan inte hjälpa folk om man inte möter dem där de befinner sig. Detta är psykologins viktigaste bidrag till utlännings- och integrationsdebatten.

Vi måste erkänna att muslimer är annorlunda – att de tänker, uppfattar och kommunicerar på ett helt annat sätt än vi gör.

Som vår danske Søren Kierkegaard formulerade det i sin text om Konsten att hjälpa.

”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.

Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än hon gör, men först och främst förstå det hon förstår.

Om jag inte kan det hjälper det inte om jag kan och vet mera.”

Fotnot: Nicolai Sennels bok är utsåld på danska, men finns att köpa på svenska eller engelska.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på 24nyt.dk.

Gillade du den här artikeln? För att Ingrid & Maria ska kunna fortsätta arbetet med att dra fram mörkermännen i ljuset, behöver vi din hjälp. Sätt in ett engångsbelopp via bankgiro, Swish eller PayPal – eller bli månadsgivare via Donorbox här nedanför. Tack för ditt bidrag!

BG: 831-4742

Swish: 0709963377

Paypal: ingridcarlqvist@gmail.com