Beskrivningen av oss som människor utgörs biologiskt av vårt DNA. Den genetiska forskningen har fullständigt revolutionerat förståelsen av människans ursprung, men vi har egentligen bara skrapat på ytan av vad som gömmer sig i vårt DNA.

Homo heidelbergensis är uppkomsten till dagens moderna människa. Foto: Flickr/Tim Evanson.

Den vetenskapliga hållningen är att uppkomsten av det som blev dagens människor, något förenklat, startade med Homo heidelbergensis i Afrika. Pridetåg redan då? Nej, det handlar här inte om homosexuella utan ”homo” är beteckningen för att kategorisera en människosort, så kallad ”hominid”.

För ungefär 500 000 år sedan hade Homo heidelbergensis etablerat sig i Afrika, Europa och Asien. Cirka 300 000 år senare hade de anpassat sig till de olika och ofta svårare levnadsförhållandena, och uppvisade därmed unika drag sinsemellan. De utvecklades till Homo sapiens i Afrika, Homo neanderthalensis (neandertalare) i Europa och Homo denisova (denisovier) i Asien. Homo heidelbergensis har i det arkeologiska materialet oftast mindre hjärnor än sina ättlingar. Neandertalare har ofta visat ha större hjärnor än dagens människor.

Neandertalarna lever vidare i oss

För 125 000 till 60 000 år sedan vandrade Homo sapiens ut ur Afrika. De bestod av relativt få individer, men utvandrade under lång tid. Väl ute ur Afrika fick de barn med neandertalare och/eller denisovier. Man räknar i dag med att alla människor, med undantag för svarta afrikaner, har i genomsnitt två procent neandertalare i sitt DNA. Om man tittar på alla dessa människors kollektiva genom återfinner man upp till 20 procent av neandertalarnas totala DNA. Man kan alltså säga att neandertalarna faktiskt aldrig dog ut, de lever vidare – i oss.

I Asien och Oceanien har befolkningen generellt cirka 20 procent mer neandertal-DNA än vi européer har. Detta trots att det aldrig bott neandertalare där. Förklaringen anses vara att de har haft fler genflödesincidenter, det vill säga mer sex som resulterat i att generna har fått fäste i befolkningen. I asiatiska och i synnerhet oceaniska befolkningar finns det dessutom i medeltal fem procent denisovie-DNA.

I Afrika skedde aldrig någon blandning av Homo sapiens med neandertalare och/eller denisovier. Det finns dock belägg för att Homo sapiens i Afrika till en viss grad fick avkomma med sina förfäder Homo heidelbergensis.

Stor genetisk mångfald i Afrika

Det faktum att relativt få Homo sapiens utvandrade ur Afrika gör att alla utanför Afrika söder om Sahara, är mer släkt med varandra än med svarta afrikaner. Samtidigt är den genetiska mångfalden bland svarta afrikaner långt större. Framförallt yoruba och khoisan uppvisar en speciellt stor genetisk mångfald och anses vara de äldsta människogrupperna på jorden.

I Denisovagrottan i Ryssland har både denisovier och neandertalare levt. Foto: Wikipedia.

Vad har det då haft för betydelse att Homo sapiens hade sex och fick avkomma med sina avlägsna evolutionära släktingar? Fördelen har varit att hybriderna kunnat ta evolutionära genvägar – anpassningar vad det gäller sjukdomsresistens, bättre födoupptag, ljus hud för bättre D-vitaminproduktion, anpassning till höga höjder etcetera. Så även en liten andel DNA har varit väldigt betydelsefullt för människans spridning över jorden.

De flesta gener som är associerade med hyperaktivitet och aggressivt beteende har inte kunnat påvisas i neandertal-DNA. Det finns också en korrelation mellan hjärnstorlek och grad av hybridisering med Homo heidelbergensis. Huruvida storleken på hjärnan innebär bättre generella mentala förmågor i olika befolkningsgrupper i dag anses vara politiskt kontroversiellt, men har i många studier vetenskapligt konstaterats.

I dagens värld finns det med andra ord ett par olika huvudgrupper hybrider av gamla människotyper med 10 000-tals år av separat evolution bakom sig. Det handlar inte bara om färgen på din hud. Vi har anpassat oss och plockat upp gener som har varit fördelaktiga för vår överlevnad.

Anders Larsson

Källor:

Ko. Hominin interbreeding and the evolution of human variation. 2016

Pääbo. The human condition – Molecular approach. 2014.

Ruschton & Ankley. Whole brain size and general mental ability: A review. 2009

Gillade du den här artikeln? För att Ingrid & Maria ska kunna fortsätta arbetet med att dra fram mörkermännen i ljuset, behöver vi din hjälp. Sätt in ett engångsbelopp via bankgiro, Swish eller PayPal – eller bli månadsgivare via Donorbox här nedanför. Tack för ditt bidrag!

BG: 831-4742

Swish: 0760-311017

Paypal: ingridcarlqvist@gmail.com