Vi kräver svar från socialminister Lena Hallengren.  Flera av oss är bördiga från Norrbotten så allt bortom staten och rättsväsendets kontroll/haveri smärtar extra mycket av ren lokalpatriotism när larm kommer från länet. Varför vi väljer uttrycket ”bortom kontroll” är för att läget i landet är bortom kontroll, det behöver man knappast några högre studier för att se. Svetsarutbildning räcker långt, men det räcker inte för att styra landet. Vi går inte gärna till personangrepp men överlag så är utbildningsnivån skrämmande låg på regeringskansliet. Låg utbildning = lägre kvalitet i stora tunga beslut, vilket får förödande konsekvenser som vi medborgare får leva med och leva mitt i, vilket ni i regeringen inte behöver göra.

Socialminister Lena Hallengren. Foto: Wikimedia Commons.

Våra föräldrar blir äldre, snart är det dags för omsorg via kommunen även om kötiden är lång. Det finns för få platser till den stora kull 40-talister som nu av ålder i allt större grad börjar få omvårdnadsbehov. Många äldreboenden och avlastningsboenden har gjorts om till asylboenden, trots av vi har medborgare i akut behov av hjälp med ett annat boende än det egna hemmet. Att se Stig Markström, 81, avmagrad och smutsig, liggandes i egen avföring smärtar enormt mycket. Säg oss, Lena Hallengren, har du dina föräldrar kvar? Om detta hade handlat om din pappa, om du kom hem till honom och upptäckte denna extrema vanvård, hur skulle du reagera? Om du har dina föräldrar kvar i livet – hur vill du då att deras sista tid ska vara?

Drabbar särskilt de demenssjuka

Flera av oss har arbetat i äldreomsorgen men klivit av yrket av den enkla anledningen att vi som svensktalande i det närmaste var ensamma om att kunna språket i tal och skrift varvid arbetsbördan blev för tung. Patienterna slet i oss då de ville ha en person som talade svenska. Merparten av de anställda talade inte flytande svenska. Ej heller kunde de vid dokumentation uttrycka sig adekvat och förståeligt. De boende blev naturligtvis oroliga och de med demenssjukdom eller förvärvad hjärnskada blev oerhört svåra att hantera. Därav den tunga arbetsbördan för oss svensktalande.

Åtskilliga katastrofsituationer fick redas upp där gamla människor låg och skrek för att de behandlats dåligt och hårdhänt. Förstår man inte språket och värdigt kan kommunicera med patienten – då uppstår missförstånd och oroligheter. Kläderna slits ovarsamt av kroppen på patienten, inte alltför sällan med mobiltelefonen klämd mellan axel och öra högljutt pratandes i ett privatsamtal på arabiska eller annat hemspråk medan patienten med stirrande ögon och kroppen på helspänn, förvirrad och helt ur stånd i att förstå vad det är som händer och därefter trycks ner i sängen varvid sänggrindarna dras upp, lampan släcks, det blir nattsvart och personalen lämnar rummet och en djupt ångestfylld gråtande, skrikande patient bakom sig.

Så här ser situationen ut på många av våra äldreboenden – för att personalen saknar språkets redskap att varsamt lirka med en trilskande demenssjuk patient.  Med språket, med kunskap om svenska traditioner och kunskap om historiska händelser från patientens ungdom kan man med mjuk och varsam stämma prata, berätta och kanske sjunga om detta och därmed få den mest panikslagna och upprörda demenssjuke att åter bli lugn och trygg.

Kan inte tyda datummärkning

I artikeln om Stig i Luleå kan man läsa att han blev sjuk av gammal mat (listeriabakterier). För att förstå så visualisera att du av någon anledning är bunden till sängen, sängliggande och plötsligt får akut magsjuka. Som fullt rörlig springer du upp till toaletten. Detta förmådde inte Stig Markström. Under våra år i vårdyrket har vi sett vad felaktigt behandlad mat kan ställa till med. Orsakerna har många gånger berott på språkförbistringar. Datummärkning kan inte tydas, de vet inte hur en specifik maträtt ska tillagas, kylvaror lämnas framme i rumstemperatur för att sedan ställas fram till patienten/brukaren etc etc.

Vi vet att regeringen kommit på den ”briljanta” idén att integrera nyanlända i vårdyrket och därför önskar vi ett svar på hur ni har tänkt lösa ”integrationen” av icke svensktalande i vården? Arbetsbördan för undersköterskor är redan nu väldigt tung. Har ni tänkt tillsätta integrationssamordnare på vartenda boende, på varenda avdelning, i varje vårdlag 24 timmar om dygnet? I fall ni inte känner till det så har boenden dygnet runt-öppet och dygnet runt-bemanning.

De som bor där är människor som har olika dygnsrytmer, och är de demenssjuka så är nätterna oftast oroliga varvid den ”integrationsansvarige” också måste vara en dygnet runt-befattning – med arbetsuppgift att kunna tolka på arabiska och somaliska. Då vi har många års erfarenhet av vårdyrket vill vi säga att de arbetsuppgifter som är ålagda en undersköterska/sjuksköterska redan nu är svåra att hinna med. Många arbetspass har slopade lunchraster och slopade toalettbesök. Med sprängfylld blåsa och magont vacklar man till omklädningsrummet efter arbetspassets slut. Ska denna hårt ansträngda personal nu få en extra pålaga i att lära en icke svensktalande hur arbetsdagen ska skötas inklusive alla göromål, eller hade ni tänkt lösa det enligt ovan med en särskild integrationsansvarig av ovanstående omfattning på alla de boenden där nyanlända ska försöka lära sig arbeta med gamla, svårt sjuka människor?

Indränkta i sin egen urin

Detta mejl kommer att publiceras på sociala medier då bestörtningen är stor över att ännu ett fasansfullt fall av extrem vanvård uppdagats. Detta är bara en droppe i havet och mörkertalet är stort. Egentligen vill nog ingen veta hur många som i skrivande stund krälar i sin egen avföring eller kanske rentav drar sin sista suck indränkt i sin egen urin eftersom hemtjänsten eller vårdpersonalen inte har förstått vad som ska göras. Vi vill inte veta för det gör så ont att bära men vi måste tvinga oss att läsa, vi måste tvinga oss att ta del av berättelser från vårdpersonal och anhöriga. Att tigande beskåda detta stora problem är inte ens ett alternativ.

Ge era medborgare ett skriftligt, konkret och hållbart svar med en lösning som fungerar såväl i teorin som i praktiken.

Vi väntar.

Mynttorgsaktivisterna via Ulrika Hallgren

Gillade du den här artikeln? För att Ingrid & Maria ska kunna fortsätta arbetet med att dra fram mörkermännen i ljuset, behöver vi din hjälp. Sätt in ett engångsbelopp via bankgiro, Swish eller PayPal – eller bli månadsgivare via Donorbox här nedanför. Tack för ditt bidrag!

BG: 831-4742

Swish: 0760-311017

Paypal: ingridcarlqvist@gmail.com