I geografin skulle vi lära oss namnen på städer, insjöar, floder, berg med mera i de svenska landskapen. Vidare skulle vi kunna namnen på huvudstäderna i de flesta europeiska länder och några länder till. Namnen på huvudstäderna hade mina föräldrar redan lärt mig långt innan jag började skolan och dessa kunskaper sitter fortfarande kvar. Som historieläxa kunde vi få till uppgift att lära oss några historiska årtal utantill. I svenska skulle vi plugga grammatik och lära oss vissa stavningsregler såsom: ”Aldrig stavas aldrig med två L och alltid stavas alltid med två L.”
Förr i världen ansågs det viktigt att barn lärde sig saker utantill när de gick i skolan. Foto: Stockholmskällan, okänd fotograf.
En del av det jag fick lära mig utantill har jag glömt, annat sitter bergfast kvar, men det är inte det som är viktigt. Vi fick träna minnet och det är det som är min poäng. Flumskolan hävdar att det är väsentligt att eleverna vet hur man skaffar sig upplysningar ur litteratur eller på internet, att lära sig något utantill är onödigt. Den inställningen finner jag motbjudande! Ju mer man vet desto bättre beslut kan man fatta och man skaffar sig också åsikter och argument för dessa. Dessutom anser jag att en illa upplyst allmänhet är ett hot mot demokratin.
Kunskaper är något som man bör dela med sig av. Vad roligt det är att ställa en fråga till en vän, få ett uttömmande svar och alla övriga upplysningar som så att säga kommer på köpet. Detta är något som internet, trots sina många förtjänster, aldrig kan bli en ersättning för!
Denna förbannade hjärnprotes
Det är lätt att ondgöra sig över modern teknologi, men det är väl ändå hur den ibland används som är det stora bekymret. Smarta telefoner har för många blivit en hjärnprotes. Om några personer sitter och pratar om något är det alltid någon individ som sliter fram hjärnprotesen, går ut på nätet för att ta reda på hur det ligger till, upplyser de närvarande och sedan är upplysningen ungefär lika intressant som urdrucket kaffe, kunskapen sitter helt enkelt inte kvar.
Denna utveckling skrämmer mig. När kunskaper blir slit och släng är den stora fördumningen här! När det vi har endast är fragmentariska kunskaper utan sammanhang blir stora delar av mänskligheten en skock lättstyrda hjon och det är precis vad den politiska eliten vill ha.
LÄS MER: God ton med Gudmundur – del 1: Fika
LÄS MER: God ton med Gudmundur – del 2: Radio och grogg
LÄS MER: God ton med Gudmundur – del 3: Europasemester
LÄS MER: God ton med Gudmundur – del 4: Utelek
LÄS MER: God ton med Gudmundur – del 5: Vänstervridningen/
LÄS MER: God ton med Gudmundur – del 6: Restauranglivet
Gillade du den här artikeln? För att Ingrid & Maria ska kunna fortsätta arbetet med att dra fram mörkermännen i ljuset, behöver vi din hjälp. Sätt in ett engångsbelopp via bankgiro, Swish eller PayPal – eller bli månadsgivare via Donorbox här nedanför. Tack för ditt bidrag!
BG: 831-4742
Swish: 0760-311017
Paypal: ingridcarlqvist@gmail.com
Tydligen har dom slutat lära ut handstil/skrivstil sen antal år tillbaka. Hänvisandes just till att eleverna har plattor. Härligt den dagen då solstormar slår ut elen. Så får vi plötsligt en massa känniskor som inte kan uttrycka sig i skrift längre. Lever jag fortfarande den dagen så kommer mina tjänster att vara dyra. Mycket dyra.
Välskrivning o skrivstil var i stort sett borta redan på 70 talet, så det är nog bara nya anledningar till att lärare slipper lägga tid på handstil. Däremot så håller jag med att minnet behöver tränas på ett nytt eller gammalt sätt i skolan. Jag är också för att den gamla kateder undervisningen skall tillbaka. Om en stor del av den lärarledda tiden går åt till att läraren undervisar sina elever i stället för att 30 elever under lektionen tala om för läraren att de hittat eller inte hittat svaren på frågorna. I bästa fall eller också gör något helt annat. Naturligtvis i samband med egna eller vid enstaka tillfällen något grupparbete. Detta på rätt nivå för årskursen. Det jag uppfattat gäller nu är att en kvart går åt för att få möjlighet att presentera uppgiften som måste förtydligas enskilt för ett antal elever och att resterande kvarten går åt att hitta material som penna, papper dator som ofta är urladdad och sedan är lektionen slut och så fortsätter det lektion efter lektion år efter år och så undras det över resultaten i skolan? För att inte tala om antagningspoäng till lärarutbildningen och lärar flykten. Duktiga lärare kan ofta hantera svåra situationer och anpassa undervisning efter eleverna, lärare som kommit in på utbildning med låga poäng och haft svårt att hänga med i undervisningen själva får troligen svårare att anpassa sin undervisning.