Linnéa Claeson har spelat handboll i några år, en sysselsättning som jag gissar inte gör en förmögen eller möjliggör ett glamoröst leverne under resten av livet. När den karriären, eller vad man ska kalla det, började närma sig sitt slut, kom hon dock på en idé som så småningom skulle visa sig vara genial. På bildplattformen Instagram lade hon upp bilder på sexistiska eller korkade meddelanden som hon skulle ha fått från män, följt av hennes mer eller mindre fyndiga svar. Av någon anledning fick kontot stor uppmärksamhet, sannolikt för att temat låg i tiden och när medierna hjälpte till var framgången ett faktum.

Det är inte svårt att föreställa sig att hon inspirerats av verkliga interaktioner på sociala medier, men allt fler misstänker att hon nog själv skrivit även männens meddelanden. Efter starten 2015 gick det sedan ganska fort, enligt ett välbekant mönster. Hon blev inbjuden till en mängd studior, fick skriva krönikor i Aftonbladet och vara sommarpratare i P1. En ny karriär var född och i takt med den ökade lögnerna och plagiaten. Sådant spelar ingen större roll så länge man positionerat sig rätt och därför får stöd av inte minst det mediala etablissemanget. Så sent som i december 2018 berättade hon en historia om ett besök vid en skola i Härnösand, där hennes föreläsning urartade i kaos eftersom ”olika killar skriker en massa skit, rakt ut”. Självklart bestod skriken av grova angrepp på kvinnor och homosexuella.

Det stora problemet var att ingen annan kände igen händelsen och skolan ifråga fick gå ut och officiellt dementera beskrivningen. Eller nja, något problem blev det förstås egentligen inte.

Årets jurist var inte jurist

I ungefär samma veva blir Claeson utsedd till ”Årets jurist” av branschtidningen Dagens Juridik. Nu är hon förvisso inte jurist, men hon studerar faktiskt juridik och valet av pristagare handlade minst av allt om sådana meriter. För några dagar sedan framkom att det kostat Härnösands kommun 120 000 kronor att boka Claeson för en dag, med tre olika evenemang, varav det förtalade skolbesöket var ett. Redan för föreläsningen för kommunens personal fick hon 70 000 kronor, vilket får anses vara ganska snabba pengar för en juriststudent.

Med rätt agenda och rätt kontakter kan man alltså leva gott på att posera och leverera rena lögner och plagiat.

Henrik Schyffert gör stolliga uttalanden om invandring och belönas med priser. Foto: Wikimedia Commons.

Claeson är inte ensam om att ha valt den enkla, smarta och cyniska vägen till status och inkomster. I september 2015, när Sverige stod inför en oöverträffad asylvåg, gjorde den lite bortglömde tv-figuren Henrik Schyffert ett utspel om att asylmottagandet inte var något större problem, eftersom han hade räknat ut att kostnaden per svensk skulle motsvara ”två quattro stagionis, en stor Fanta och ett Netflix-abonnemang”. Därefter syntes han överallt och tjänar sannolikt bättre än till och med Linnéa Claeson. Den 14 mars i år tilldelades han ”Stora retorikpriset”, som instiftades för att ”uppmärksamma vikten av ett gott språk och effektiv kommunikation”, ett område få förknippar med just honom. Ett år efter Netflix-utspelet fick han för övrigt priset ”Årets bästa komiker”, vilket knappast var en belöning för komiken.

Ökända Fatemeh Khavari, ursprungligen talesperson för afghanska män som inte ville lämna landet, är nu någonting mer diffust och med all sannolikhet mer lukrativt. Likt Linnéa Claeson lever hon på lögnen och på samma sätt bjuds hon in här och där för att hålla föredrag.

Den mest långlivade personen av detta snitt kan vara Alexandra Pascalidou, som trots avslöjanden om plagiat och märkliga påståenden överöses med priser och bjuds in som expert på i stort sett vilket ämne som helst. Jag minns att hon en gång ledde teve-programmet Mosaik, men det var för över 20 år sedan, och jag vet faktiskt inte vad hon egentligen gör nuförtiden. För enkelhetens skull går jag till Wikipedia, där hon presenteras som ”mediepersonlighet”, vilket väl är en ganska bra sammanfattning. Numera föreläser hon förstås också, men sitter även i ett antal styrelser, vilket tillsammans med medieuppdrag borde ge en god avkastning. Från utmärkelsen ”Sveriges sexigaste kvinna” 1996 har priserna duggat allt tätare och fått allt mer storslagna namn.

Vägra hylla dem

Lögner, plagiat och falskt engagemang kan vi se som moraliskt förkastligt, men det dessa människor gör är helt enkelt smart. Linnéa Claeson hade kunnat vara en fattig ”före detta idrottskvinna”, men kan i stället håva in 70 000 kronor för någon halvtimmes ”arbete”. Skulden ligger hos alla oss andra, och framför allt hos dem som för fram dem och de som betalar. Medierna står för den första delen, skattebetalarna för den andra. Det är helt overkligt att kommunala tjänstemän i Härnösand kan sitta och godkänna en faktura på 120 000 kronor för att få besök av en ”influencer”. Även en del vänsterpartister borde kunna ifrågasätta om Fatemeh verkligen ska vara huvudtalare på en kongress genom att läsa upp floskler från sin mobiltelefon. Ingen måste bjuda in Henrik Arnstad för att föreläsa om ett ämne som tusentals personer kan bättre, och ingen vanlig människa måste köpa Pascalidous senaste bok. En enkel människa kan omöjligen slåss mot de stora medierna och deras dramaturgi, men vi kan försöka ifrågasätta, avslöja lögnerna och vägra hylla deras gunstlingar.

Gillade du den här artikeln? För att Ingrid & Maria ska kunna fortsätta arbetet med att dra fram mörkermännen i ljuset, behöver vi din hjälp. Sätt in ett engångsbelopp via bankgiro, Swish eller PayPal – eller bli månadsgivare via Donorbox här nedanför. Tack för ditt bidrag!

BG: 831-4742

Swish: 0760-311017

Paypal: ingridcarlqvist@gmail.com