Sedan urminnes tider har könsrollerna funnits och hjälpt människorna att hitta sin plats. Foto: Pixabay/TheGhostOfFreud.

Sedan historiens gryning har människan överlevt tack vare att män och kvinnor behövt varandra, inte bara för kärleksbehov och fortplantning för att på så sätt utöka samhället och få en försörjning på ålderdomen, utan också för att överleva i vardagen. Män har jagat, försvarat, expanderat, röjt mark, byggt och utvecklat samhället, medan kvinnorna har fött barnen, närt dem, gett mannen vila, mat och värme, fått pengar eller mat av mannen, ordnat ett trevligt bo, skött djuren, tillverkat kläder och så vidare. Flickor har lärt sig rollen av mödrarna och pojkarna av papporna. Det fanns ingen konkurrens mellan könen.

Så har det varit i alla tider. Detta har gett könen olika biologi. Män har lättare att lösa tekniska och logiska problem, har större muskelmassa, medan kvinnor har lättare att lära barnen språket och att läsa av deras behov och sköta och vårda dem som små. De har lättare att ha många bollar i luften och hålla ordning på en enorm mängd prylar. De har ett synfält vidare än 180 grader för att kunna hålla uppsikt över barnen, medan mannen har tunnelseende, vilket är nödvändigt för att han ska kunna fokusera på bytesdjur, fiender och tekniska problem. Men denna olikhet innebär naturligtvis att det finns massor av undantag. Den manligaste mannen är muskelstark, problemlösande och aggressiv. Den kvinnligaste kvinnan har stor social förmåga, stora bröst, breda höfter och höga östrogennivåer i blodet. Däremellan finns hela registret av manliga kvinnor och kvinnliga män. Vidare påverkas hormonnivåerna av de samhälleliga och sociala förutsättningarna och förväntningarna.

Med industrialismen och det moderna samhället har könsrollerna förändrats eftersom kvinnorna dragits in i arbetslivet. Vi har alla varit anhängare av kvinnlig rösträtt, kvinnors rätt till utbildning, abort, deltagande i samhällslivet på lika villkor som männen. Västvärldens ekonomier lider nu av stagnation. De analytiska, expansiva, samhällsbyggande, problemlösande och tekniska männen är inte längre behövda. Den nye mannen ska i stället vara social, mjuk, samarbetsvillig och känslosam – det vill säga typiska kvinnoegenskaper är önskvärda. Till och med polisen är mjuk, och militären är avskaffad. Kvinnorna är i arbetslivet, ungarna på dagis och de äldre på ålderdomshemmet – om där finns plats. Annars vårdas de i hemmet, ofta av många främmande människor.

Förödande konsekvenser

I den svenska ideala familjen delar man på allt, både yrkesarbete och hemarbete. En jämlik kvinna byter däck på bilen och rensar takrännorna på huset (fast det gör hon ju inte!) medan mannen lagar pannkakor och nattar barnen. Hon är polis eller dataingenjör och har gått ut skolan med högre betyg än han. Han är sjuksköterska, psykolog eller förskollärare. Om nu familjer av egen vilja väljer detta, är det naturligtvis helt i sin ordning. Men om denna nyordning genomdrivs av hela vår politiska överbyggnad för att genomsyra alla organisationer i samhällskroppen, är det fel. Tyvärr har det skett. I arbetslivet skrivs jämställdhetsplaner och utvecklas genusperspektiv på det mesta – till och med på hur man bygger en motorväg.

Vill kvinnorna ha de mjuka män de drivit fram som jobbar som förskolelärare och psykologer? Foto: Flickr.

Detta har fått förödande konsekvenser. Om männen inte ska göra karriär utan vara hemma och vårda barn, kanske för den skull jobba halvtid, gör han bara halvdant ifrån sig i yrkeslivet. Kvinnorna slits mellan barnen och karriären. Barnen blir uppfostrade av kommunala tjänstemän i stället för av sina föräldrar och får svårigheter med anknytning i egna kärleksrelationer som vuxna – med separationer och skilsmässor som följd.

Parallellt med denna utveckling fortlever de gamla könsrollerna, men nu av samhällets ”losers” som fotbollshuliganer eller av gatans parlament i form av kriminella eller extremistiska grupper.  Unga arga, muskelbyggda, proteindrickande, ofta dåligt utbildade, ofta invandrade eller arbetslösa män, attraherar högbystade flickor som klär sig och målar sig som strippor.  Men nu visar studier, (se Kvartal.se) att akademiska kvinnor – som blir fler och fler – inte vill ha män som är lägre utbildade, medan akademiska män gärna vill gifta sig med lägre utbildade kvinnor. Omvänt är högutbildade kvinnor inte attraktiva på äktenskapsmarknaden för lägre utbildade män. Om antalet högutbildade kvinnor ökar på bekostnad av antalet högutbildade män blir därför följen att antalet singlar ökar och allt färre barn föds.

Bara salladsätande kvinnor

En ung man i dag vet inte hur han ska attrahera en ung kvinna. Han ser bara salladsätande, högutbildade, krävande kvinnor som klarar sig själva. En ung kvinna ser bara mesiga, mjuka män som nätt och jämt klarat sig genom skolan och som varken kan uppvakta dem eller imponera på dem.

Han stannar inte längre när hon fått stopp på bilen på vägen. Hon får byta fläktremmen själv eller ringa till vägassistans. Han öppnar inte dörren, drar inte ut stolen, reser sig inte på bussen, talar inte om hur söt hon är, hjälper henne inte att bära kassen eftersom det signalerar att hon är svag och behöver hjälp. Det stämmer inte med den nya verkligheten där hon är den starka och kompetenta.

Salladsätande kvinnor som ser ner på män. Foto: Pixabay/silviarita.

De kan inte gifta sig med varandra. De måste gifta sig med en unisexvarelse och de kommer att konkurrera med varandra tills de skiljer sig. Fler än någonsin lever singelliv. Om män och kvinnor ska vara lika, göra lika och till och med pinka på samma offentliga toaletter är det riktigt illa. Politiker ska inte bestämma hur människor ska leva. Men i Sverige lägger sig staten i hur föräldraledighet ska fördelas, att båda måste utbilda sig och göra karriär, att samhället ska ta hand om barnen från ett års ålder (vilket strider mot naturens ordning), och att gamla ska vårdas på anstalt eller av främmande människor. Familjen i Sverige är död. Vi har fått precis den samhällsorganisation som utmärkte totalitära stater som Nazityskland och Sovjetunionen, där den minsta enheten inte heter familj utan individ. Och den är ägd och styrd av staten.

Världens mest ensamma människor

Vårt västerländska samhälle har genomgått en fantastisk utveckling när det gäller jämställdhet mellan könen de senaste hundra åren. Kvinnor bestämmer helt och hållet över sina liv. Gör sina egna livsval. Den individuella friheten är större än någonstans och någonsin på jorden. Kvinnorna var den reservarbetskraft som det västerländska samhället behövde för att bli det bästa samhällsbygget på planeten. Finns då inget pris för dessa landvinningar? Naturligtvis. Vi är antagligen världens mest ensamma människor. Samhället har tagit hand om all vår otrygghet. Vi behöver inte längre varandra. Vi har 100 procent tillit till staten och dess myndigheter. Till detta extrema land kommer hundratusentals människor från länder där familjen och klanen är den enda garantin för individens välgång. De har noll procent tillit till en stat. De kommer att klara sig bra om och när statens kaka minskar, vilket inte de etniska svenskarna gör. Det ser vi redan nu.

Det pris som vi måste betala för att kvinnorna frigörs från köksbänk och förlossningssäng, är ett demografiskt problem i nästa generation. När antalet födda barn per kvinna understiger 2,1 sker en befolkningsminskning och en kraftig ökning av antalet åldringar. Dessa ska försörjas av en allt mindre arbetsför population. För att vända denna utveckling, krävs massiva insatser för att stödja familjen och nativiteten i landet. Insatser som möjliggör att en förälder kan ta hand om barnen hemma mesta möjliga tid när de är små och även hjälpa sina gamla föräldrar så som de hjälpte sina barn. Som det är nu ingår inte barnen i det så kallade livspusslet. För ett sådant samhälle finns inte någon framtid.

Maria Settergren

Gillade du den här artikeln? För att Ingrid & Maria ska kunna fortsätta arbetet med att dra fram mörkermännen i ljuset, behöver vi din hjälp. Sätt in ett engångsbelopp via bankgiro, Swish eller PayPal – eller bli månadsgivare via Donorbox här nedanför. Tack för ditt bidrag!

BG: 831-4742

Swish: 0760-311017

Paypal: ingridcarlqvist@gmail.com