Ett sus gick bokstavligen genom Europa när USAs president Donald Trump i går på sedvanligt vis chockade sina europeiska kolleger, genom att på Twitter frankt deklarera något i stil med ”ta hand om er egen skit” – annars släpper vi de tillfångatagna terroristerna lösa.

”USA ber Storbritannien, Frankrike, Tyskland och andra europeiska allierade att ta tillbaka över 800 IS-krigare som vi tillfångatagit i Syrien och ställa dem inför rätta. Kalifatet är redo att falla. Alternativet är inte bra eftersom vi då blir tvingade att frisläppa dem …”

”… USA vill inte se på när dessa IS-krigare genomtränger Europa, dit de förväntas bege sig. Vi gör så mycket, vi spenderar så mycket – nu är det tid för andra att steppa upp och göra det jobb de är helt kapabla att göra. Vi drar oss tillbaka efter en 100-procentig seger över Kalifatet!”

Reaktionerna lät inte vänta på sig, exempelvis sa den belgiske justitieministern Koen Geens till en lokal tv-station:

”Det hade varit trevligt för vänliga nationer att få sådana här frågor genom de vanliga diplomatiska kanalerna i stället för via en tweet mitt i natten.”

Vad ska de nu ta sig till?

Med andra ord så började de diplomatiska kanalerna mellan de olika EU-länderna att gå varma och många lär ha suttit med luren i hand och undrat vad de nu ska ta sig till.

Den franske utrikesministern Laurent Nuñez antog en mer pragmatisk syn på det hela och uttalade sig för tv-kanalen BFMTV:

– Det är kurderna som håller dem [IS-terroristerna] och vi har fullt förtroende för deras förmåga att hålla kvar dem.

Nuñez verkade dock inse att Frankrike förr eller senare kommer att bli tvungna att ta sig an återvändande IS-medlemmar.

– Hur som helst, om dessa individer återvänder till vårt territorium, väntar rättsliga påföljder – de kommer att ställas inför rätta och sättas i fängelse.

En presstalesman för den danske statsministern Lars Løkke Rasmussen förklarade:

– Vi talar om de farligaste människorna i världen. Vi borde inte ta tillbaka dem.

Blandade reaktioner alltså, förutom från Sverige. Här meddelade Säkerhetspolisen att den är beredd att ta emot de ”svenskar” som finns bland de tillfångatagna IS-terroristerna. I samma inslag i TV4 varnade Jesper Söder, tidigare underrättelseofficer för kurdiska SDF, för att låta dessa riktigt farliga människor komma till Sverige eftersom de med stor sannolikhet bara kommer att släppas lösa här och leva mitt bland vanligt folk.

Hur ska hundratals mördare hanteras?

Frågan är hur det ens skulle gå till att lagföra dem. Med tanke på hur svårt vi har att hålla reda på vilken invandrare som hör hemma var, så kommer det att bli enorma problem vid sorteringen av de tillfångatagna IS-terroristerna – i vilket land hör de ”hemma”? Jag har tidigare skrivit att det enligt källor i Irak och Syrien finns 80-200 fångar som säger sig komma från Sverige, dock har de inga pass eller andra ID-handlingar för de har oftast ”tappat” sina papper. Och som vi har blivit varse de senaste åren har vi i Sverige ingen som helst ordning på våra IT-system, här finns massvis med individer med falska id-kort och pass samt migrantaktivister på myndigheterna som låter sig duperas av vilka sagoberättelser som helst. Med det i åtanke kan vi helt enkelt inte veta om de som skickas hit är de ”svenskar” som åkte till kalifatet. Och vem har koll på de så kallade papperslösa som också åkte ner och hävdade att de är ”svenskar”?

Nästa avgörande fråga är: Vad ska de dömas för? Kan vi rättssäkert döma dem för medlemskap eller stöd till en terrororganisation? Det är bara en tidsfråga innan mainstream-medierna publicerar snyftartiklar om hur ”IS-återvändarna” lockades eller lurades att åka ner. En ”brittisk” kvinna vid namn Shamima Begum framträdde nyligen i Sky News, där hon förklarade att hon känt till att folk halshöggs och hade inga problem med det, men nu vill hon återvända till Storbritannien och räknar med att människor ska känna sympati med henne.

Shamima Begum åkte till IS-kalifatet och var helt okej med att folk halshöggs. Nu vill hon att britterna ska känna sympati med henne och välkomna henne tillbaka.

Knappt hade jag skrivit detta förrän Expressen kom med första snyftartikeln – om en svensk kvinna som påstås heta Lisa Andersson, 29, från Västsverige. För brittiska The Guardian berättar hon att ”de ryska och tunisiska kvinnorna gör livet till ett helvete för oss här i lägret”.

Och hur ska vi utreda deras brott? Hur ska vi kunna bevisa terrorbrott, krigsbrott, brott mot mänskligheten, mord, våldtäkt och stympningar? Har vi de resurser som krävs? Har vi tolkar? Ska våra domstolar resa ner till Syrien och Irak och där försöka få fram bevis? Det låter som mission impossible i mina öron.

Förhoppningsvis tar Syrien hand om dem

Kanske är ändå det troligaste scenariot att vi inte behöver göra något av det. Syrien kommer med stor sannolikhet inte att lämna ut några IS-terrorister utan själva ta hand om de ”svenska” fångar de har. Enligt den information jag får är den syriska regimen inte intresserad av att ha dem som brickor i en förhandling. Kurderna använder gärna sina fångar för att köpa politiska fördelar och det skulle inte förvåna mig om många kommer att avrättas (vilket redan har skett), på begäran av vissa länder. Detta gäller särskilt dem som har gripits av den irakiska armén eller shiamilisen. Till exempel har brittiska soldater i vissa fall haft order att döda eller fånga utpekade IS-terrorister i Syrien och Irak – därför skulle det inte förvåna om de blundar och ber kurderna, syrierna och irakierna hantera ”brittiska” fångar där nere.

Ett annat problem som skulle uppstå om vi tog ”hem” terroristerna är var de ska avtjäna sina straff. Sätts de i vanliga fängelser är risken uppenbar att de börjar radikalisera andra fångar och sprider sin giftiga ideologi. Dessa problem är redan stora i Frankrike och England och skulle givetvis även uppstå i svenska fängelser. Ska det byggas specialfängelser för IS-slaktarna? Vad kommer det att kosta?

Vi sätter folk i fängelse för att de ska sona sina brott men vi vill också rehabilitera dem och göra dem till hederliga medborgare. Är detta ens möjligt med människor som anslutit sig till en armé vars syfte var att upprätta ett världsomspännande kalifat med sharialagar, där alla icke-muslimer ses som fiender? Deras våldsamma ideologi i kombination med den paramilitära vapen- och terrorutbildning de fick i kalifatet gör dem i princip omöjliga att återanpassa till ett lugnt liv i Sverige.

Mest troligt skulle de sitta av sina straff och därefter flytta tillbaka till förorten där de en gång radikaliserades och värvades till IS. Är det värt den risken? Ska svenska folket tvingas acceptera att livsfarliga mördare som hatar oss ska bo mitt ibland oss? En del av dem gör det sannolikt redan, de som lyckats smyga sig tillbaka hit utan att gripas.

Dags att ta ansvar, Stefan Löfven

Varken Säpo eller någon annan säkerhetstjänst i Europa har i dag totalkoll på hur många som har åkt ner, hur många som har dött och hur många som har kommit tillbaka. De känner bara till dem som varit klantiga nog att öppet deklarera sina avsikter på sociala medier eller besökt vissa hemsidor eller fysiska platser (läs moskéer). Och även om de skulle vilja bevaka alla återvändare så är det omöjligt eftersom det är så personalkrävande.

Ovanpå allt detta ska läggas den radikalisering bland andra och tredje generationens invandrade muslimer vi redan sett och som riskerar att explodera om återvändarna ses som hjältar bland förortens ungdomar.

Ska Sverige verkligen ta risken att låta personer som har gjort ett aktivt val att trotsa svensk lag och deltagit i några av historiens värsta brott få bo ibland oss? Statsminister Stefan Löfven missar inte ett tillfälle att tala om det han kallar Sverigedemokraternas ”nazistiska förflutna” och utgjuta sig om nazismens brott mot mänskligheten. Ska han nu välkomna dagens mördarmaskiner till Sverige och utsätta sitt eget folk för livsfara? Det kanske är dags att ta det ansvar han alltid tjatar om när det gäller fördelningen av muslimska invandrare till Europa – ett verkligt ansvar för sitt eget folks överlevnad och välbefinnande.

Gillade du den här artikeln? För att Ingrid & Maria ska kunna fortsätta arbetet med att dra fram mörkermännen i ljuset, behöver vi din hjälp. Sätt in ett engångsbelopp via bankgiro, Swish eller PayPal – eller bli månadsgivare via Donorbox här nedanför. Tack för ditt bidrag!

BG: 831-4742

Swish: 0760-311017

Paypal: ingridcarlqvist@gmail.com