Jag minns att på 1960-talet var det vanligt att man gick hem till varandra för att dricka en kopp kaffe. Till kaffet bjöds det ofta på något hembakat. Det kunde vara bullar eller sockerkaka. Jag minns också med vemod att ibland bjöds det på mjuk pepparkaka. Detta bakverk tycks tyvärr vara helt bortglömt nuförtiden. Helvetet hade ännu inte sänt oss barbariska vidrigheter som morotskaka. Småkakor förekom också, men bullar och eller sockerkaka var vanligast, i alla fall bland våra vänner.
Det var många som hade socker i kaffet. Det var en fördel om man var snabb med att lägga i sockret i kaffet medan det var varmt så att sockerbitarna smälte fortare. Snabbitsockret fanns inte när jag var barn, så man fick röra om länge. Det fanns också små tabletter i plåtaskar som hette suketter, jag tror att de fortfarande finns. Det var ofta sådana som bantade eller var diabetiker som använde dessa. Det var inte ovanligt att man hade grädde i kaffet, inte mjölk.
Hemma hos oss bryggde vi kaffet, men i den del av Sverige där vi bodde, utanför Stockholm, kokade de flesta sitt kaffe. Det var i de sydligaste delarna av landet man bryggde. Detta skulle gradvis förändras i och med att de elektriska kaffebryggarna kom på marknaden, jag vill minnas att vi köpte vår första 1968 och det var ganska tidigt.
Till varje gäst ställde man fram ett kaffefat på vilket tillhörande kaffekopp placerades. Örat på koppen skulle peka åt höger eftersom de flesta är högerhänta. På kaffefatet lades en tesked ovanför koppen för den som begagnade socker. Samma sked användes vid de tillfällen då tårta serverades. Till vänster om kaffekoppen ställdes assietten. Mitt på bordet ställdes sockerskålen och kakfatet. Ja, så dukade man, något annat skulle antagligen uppfattats som konstigt eller till och med ohyfsat. Nuförtiden serveras kaffe ofta i muggar, både i hem och på restauranger och det kan jag väl fördra. På senare år har dock kaffe börjat serveras i glas! Det blir allt vanligare på restauranger och det är ytterligare ett tecken på vår tids kulturella förfall.
Gillade du den här artikeln? För att Ingrid & Maria ska kunna fortsätta arbetet med att dra fram mörkermännen i ljuset, behöver vi din hjälp. Sätt in ett engångsbelopp via bankgiro, Swish eller PayPal – eller bli månadsgivare via Donorbox här nedanför. Tack för ditt bidrag!
BG: 831-4742
Swish: 0760-311017
Paypal: ingridcarlqvist@gmail.com
Jo, jag kommer ihåg mjuk pepparkaka, men också radiokaka brukade man bjuda på, åtminstone på 50-talet (Jag är lite äldre än du). Radiokaka bestod av kex och choklad.
En fin och trevlig liten betraktelse. Nej, glas och kaffe hör då rakt inte ihop.
Vad jag minns, ställdes det även fram ett askfat, även om värden kanske inte rökte. De flesta föredrog en cigarett till påtåren.
Jag kan ju bara säga att här hemma (Norra Norrland) anses de flesta i min ålder (65) att bryggkaffe är för svagsinta. Kokkaffe är en självklarhet 🙂
Jag har grädde i kaffet, bakar både mjuk pepparkaka (min 13-årings favorit) och radiokakor. Vi dukar upp precis så på helgerna ibland och 13-åringen är med på ett hörn. Så än finns det hopp 😊 Minns precis som du beskriver att det dukades så hemma hos mormor och morfar när jag var liten.
På 60-talet fanns fortfarande kaffegrädde, den var något mindre fet än vispgrädde.