Donald Trump har lite att bita i vad gäller Mellanöstern. Foto: Gage Skidmore/Flickr

En sak är säker när det gäller Mellanöstern – inget är vad det är och ingen vet hur det ska bli. Rykten sprids om vilka som eftersträvar politiska eller ekonomiska landvinningar, just de faktorer som ligger bakom kriget i Syrien.

USAs president Donald Trump har nu skruvat åt tumskruvarna mot Iran ganska rejält. Här finns olika scenarion, och det ihärdigaste ryktet gör gällande att den iranska ekonomin kraschar inom 6-18 månader på grund av de amerikanska sanktionerna. Under flera veckors tid har uppgifter cirkulerat om att det finns krafter i USA, Israel, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Egypten som av politiska, militära och ekonomiska skäl vill få bort den nuvarande regimen i Iran. Samma källor säger också att det finns grupperingar i Iran som överväger en kupp. Det handlar dels om olika liberala grupper med stöd från Väst och dels om säkerhetstjänsten och den asymmetriska krigsapparaten Islamiska revolutionsgardet som ska ha fått nog av den ”liberala politiken och det fruktlösa närmandet till Väst”.

Iran sägs ha stöttat president Bashar al-Assad i Syrien för att besegra Islamiska staten, IS. Men enligt vissa underrättelseanalytiker finns det en helt annan orsak till Irans inblandning och den har med Israel att göra. Elitenheten Al Quds inom iranska Revolutionsgardet består av hårdföra reaktionära shiamuslimer som lidit stora förluster på slagfältet.

Vill förmå Israel att bomba dem

Men deras placering i Syrien gör dem också till måltavla för Israel som ser dem som ett hot mot sin egen säkerhet. Detta eftersom Al Quds när som helst skulle kunna slå sig samman med den iranska proxy-armén Hizbollah som har sin bas i södra Libanon och redan har utkämpat ett flertal strider mot den israeliska armén. En uppgift som cirkulerar är att Iran göder Israel med information för att förmå Israel att bomba dem – på så sätt skulle elitenheten elimineras och inte längre utgöra en inrikespolitisk risk i form av en statskupp mot de styrande i Iran.

Västvärlden oroas dessutom av att Iran har ett kärnenergiprogram som skulle kunna ge landet möjlighet att tillverka fler kärnvapen än de av allt att döma redan har. Militära källor uppger att det inte är något större problem att bygga ett kärnvapen, det är ganska enkelt. Problemet är att få tag på alla komponenter i form av bland annat U-235 och att därefter leverera vapnet till det område där man vill använda det. Som jag skrev i maj för Tidningen Svegot räknar experterna med att Iran redan har en eller två mindre kärnladdningar klara för användning. Men ska man ha någon som helst användning av ett kärnvapen så bör det explodera i luften och inte på marken, och för att åstadkomma detta är de flesta militära teoretiker överens om att ballistiska missiler är formen för att leverera kärnvapnet till avsedd plats.

Blixtmöte i Bryssel

Iran har därför enligt FN-resolution 2231 i Säkerhetsrådet förbjudits att genomföra tester av flerstegsraketer/ballistiska raketer för kärnvapen, särskilt sådana som kan bära flera stridsspetsar. Trots denna resolution har Iran nyligen genomfört ett test av just en sådan missil/raket. Enligt uppgift ledde detta till ett blixtmöte mellan USAs utrikesminister Mike Pompeo och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i Bryssel i tisdags. Dessutom ska ett flertal telefonsamtal ha skett mellan olika politiska ledare i bland andra Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Egypten.

Ironiskt nog är de sanktioner som nu sätter tryck på den iranska regimen pressande också för de länder som känner sig hotade av Iran. Flera underrättelsetjänster och tankesmedjor funderar just nu över hur Iran kommer att agera om de ”trycks upp mot väggen” och känner sin existens hotad. Kommer de då att ta till en sista desperat handling som att gå till anfall mot Israel eller Saudiarabien?

Hizbollah-flaggan. Foto: Wikimedia Commons.

Iran har redan sett till att deras proxyarmé Hizbollah i Libanon fått påfyllning av nya iransktillverkade vapen liksom houthirebellerna i Jemen fått. Man kan fråga sig varför Iran spenderar stora pengar på att understödja såväl houthirebellerna som Hizbollah. Är det för att det är billigare än att använda sin egen armé och för att spara sin egen befolkning? Eller är det mest för att hålla sina egna fiender upptagna så att man själv kan ägna sig åt annat? Notera att det nyligen har hettat till vid gränsen mellan Libanon och Israel där man fann en tunnel grävd. Det är sådana operationer, förberedelser till terrordåd eller fullskaligt krig likt 2006 som kan bidra till att tända gnistan som får krutdurken Mellanöstern att explodera.

Falska israeliska pass

Iran har precis som Saudiarabien försökt mörda inhemska dissidenter och spionera på olika kurdiska grupper och andra som är avogt inställda till regimen. De har också försökt skicka underrättelseofficerare på hemliga uppdrag till Europa – senast via Bulgarien där de stoppades med falska israeliska pass. Det finns ett flertal andra liknande incidenter som aldrig kommer att nå allmänheten eftersom Väst av politiska och ekonomiska skäl har intresse av tysta ner det hela. Man är rädd att förlora pengar om man retar upp Iran och vill inte riskera att Iran lierar sig med exempelvis Kina i stället för att göra affärer med Europa.

Nu är frågan om USA kommer att ställa sig i spetsen för en koalition av länder (kanske inte officiell) bestående av Egypten, Saudiarabien, Israel, Förenade Arabemiraten, Oman med flera och slå till i ett ”förbyggande anfall” mot Iran? Syftet är då att sätta stopp för tillverkning av missiler, avskjutningsramper och kärnvapenanläggningar så att den iranska regimen inte kan använda dessa vare sig i desperation eller genomtänkt.

Svaret på den frågan är: Ja! Det finns med all säkerhet sådana planer. Alla militärer har en grundplan för alla eventualiteter, och dessa uppdateras kontinuerligt och anpassas till rådande politisk, militär och geopolitisk situation. Faktum är att detta redan diskuteras i medierna, nu senast i Middle East Monitor. Denna diskussion går naturligtvis inte Iran förbi – den är ett sätt att utöva påtryckningar utan att involvera diplomater eller militär.

Irans president muckar gräl med USA

Ovanpå allt detta beordrade USA nyligen ett hangarfartyg till Hormuzsundet för att visa upp amerikansk styrka, säkra fri passage för sjöfarten genom sundet, samt påverka Iran att avstå ifrån ”okonventionella operationer”.  Detta föranledde Irans president Hassan Rouhani att hota med att åter stänga av eller blockera Hormuzsundet – eftersom iranierna misstänker att USA kan komma att se till att sanktionerna mot Irans oljeindustri upprätthålls strikt.

Iranska Islamiska revolutionsgardet på en övning i Hormuzsundet 2015. Foto: Wikimedia Commons.

President Rouhani sa i den statliga televisionen:

”USA ska veta att vi säljer olja och kommer att fortsätta sälja vår olja och de kan inte blockera Irans oljeexport. De amerikanska och israeliska regimerna tål inte tanken på ett kraftfullt och värdigt Iran som vägrar böja sig för dem. USA misslyckades med att genomföra en kupp i vårt land. De var ute efter att frikoppla Khuzestanprovinsen, införde sanktioner mot vårt land och underminerar Irans styrka – men de har förlorat. Man borde undersöka varför USA är så arga på Iran och iranierna.”

Om det går så långt som till ett militärt angrepp på Iran kommer detta att skapa en större konflikt, inte bara i Mellanöstern. Det finns bevis för att Iran har planer på att placera ut missiler i shiakontrollerade områden i Irak och vid behov skjuta dessa mot Saudiarabien eller Israel, något som skulle dra in Irak i ett nytt krig. Dessutom kommer det med säkerhet få stora effekter i Europa – nya konflikter som underblåser hatet mellan shia- och sunnimuslimer, mellan judar och muslimer, mellan kristna och muslimer. Iran har också länge understött terrorism i olika former, så ett anfall kommer med stor sannolikhet att leda till att ”sovande celler” väcks upp och börjar genomföra terroroperationer i Europa.

Meningslösa fredssamtal i Sverige

Mitt i denna storpolitiska konflikthärd är Sverige just nu skådeplats för fredssamtal om Jemen. Samtal som inte kommer att spela någon som helst roll för att avvärja de eventuella angrepp jag listat ovan. Konflikten är urgammal och blir det någonsin fred så är den inte varaktig utan en så kallad ”hudna” – ett eldupphör i Jemen då man samlar sina styrkor för nya angrepp så snart man är redo.

Samtalen i Sverige kan tvärtom, enligt olika underrättelsetjänster i Europa, väcka flera olika ”celler” (terrorister, operatörer för främmande makt) till liv just här. Att någon i just detta nu förbereder en attack på svensk mark är inte otroligt. Det enda positiva, säger mina källor, är att det kommit signaler från det iranska etablissemanget om att man inte är beredd att gå så långt som till ett angrepp. Frågan är bara om de kyliga sinnena och de pragmatiska människorna vinner över dem som hellre bedriver politik via krig.

Gillade du den här artikeln? För att Ingrid & Maria ska kunna fortsätta arbetet med att dra fram mörkermännen i ljuset, behöver vi din hjälp. Sätt in ett engångsbelopp via bankgiro, Swish eller PayPal – eller bli månadsgivare via Donorbox här nedanför. Tack för ditt bidrag!

BG: 831-4742

Swish: 0760-311017

Paypal: ingridcarlqvist@gmail.com